2005 implementerades de nya regleringar för hur företag som använder IFRS som regelverk ska hantera goodwillposten. Tidigare linjära avskrivningar förbjöds och ersattes av en årlig prövning av goodwillvärdet för att se ifall nedskrivningsbehov förelåg. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten företag emellan och för att minska väsentligheten på den svårbehandlade och ofta resurskrävande posten. Dessa svårigheter öppnar upp för subjektivitet i behandlandet av goodwill som ger företagsledningar möjlighet att manipulera redovisningen för egen vinning. Utifrån tidigare forskning har en teoretisk referensram tagits fram och utifrån denna har frågeställning och hypoteser arbetats fram. Studien inriktar sig och fokuserar på faktorerna kapitalstruktur och företagsstorlek. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett systematiskt slumpmässigt urval över Nasdaq OMX Stockholm, med ett totalt urval på 50 företag. Årsredovisningar studerades för att ta fram nyckeltal som sedan beräknades och sattes in i statistiska tester för att besvara ställda hypoteser. Resultatet visar att utifrån observationer av skillnader mellan bolag som skriver ned goodwill kontra inte, kan ställda hypoteser bekräftas då empirin står i relation med teorin. Detta kan dock inte bekräftas genom statistiska tester, där en för svag signifikans uppstår. Faktorer som kapitalstruktur och företagsstorlek indikerar därför utifrån observationer, att ligga till grund för hur nedskrivningar av goodwill genomförs. Detta för att exempelvis kunna påverka resultatet och på så sätt kunna ge fördelar för företaget. Studiens resultat visar på att det subjektiva utrymmet i goodwillhanteringen existerar, vilket medför att det kan finnas anledning att tro att goodwillposten i vissa företag kan vara övervärderad. / In 2005, the new regulations were implemented for how companies using IFRS as a regulatory framework should handle the corporate goodwill. Previous straight-lined depreciation was banned and replaced by an annual review of the goodwill value to see if there was any need for impairment. The rules were introduced to increase comparability between companies and to reduce the importance of the difficult and often resource demanding section. These difficulties open for subjectivity in the treatment of goodwill that allows management to manipulate the accounting for their own gain. Based on previous research, a theoretical framework has been developed and from this the framed questions and hypotheses have been worked out. The study focuses on the factors capital structure and company size. The survey was conducted using a systematic random selection of Nasdaq OMX Stockholm, with a total selection of 50 companies. Annual reports were studied to produce key performance indicators which later were calculated and included in statistical tests to answer the hypotheses. The result shows that based on observations of differences between companies that makes a goodwill impairment versus not, assumed hypotheses can be confirmed as the empiricism is in relation to the theories. However, this can’t be confirmed by statistical tests, which is too weak of significance level. Factors such as capital structure and company size indicate therefore, based on observations, the basis for the goodwill impairment. This, for example, to influence the result to give benefits to the company. The study shows that the subjective space in goodwill management exists, which means there may be reason to believe that companies goodwill may be overvalued.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-32907 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lindh, Adam, Schylander, Hampus |
| Publisher | Södertörns högskola, Företagsekonomi, Södertörns högskola, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds