The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish. / Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-23852 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Nyberg, Louise, Karlsson, Linnéa |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds