Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner. Studiens kvantitativa resultat visade att experimentgruppen hade färre skador än kontrollgruppen (p<.05). Resultatet visade en viss förbättring för experimentgruppen på sju av tio underkategorier på ACSI-28 och SAS efter studiens genomförande jämfört med föremätningen, dessa resultat visade dock inte signifikanta värden. Studiens kvalitativa del indikerar att experimentgruppen upplevde det allt svårare att hitta negativa stressande händelser under studiens gång. / The numbers of participants of recreational and competitive sports are increasing. The outcome of sport activity leads to an increasing number of injuries. The aim of this intervention study was to investigate if it was possible to reduce the risk for injuries on male ice hockey players through implementation of somatic and cognitive interventions during a season. The population consisted of n experimental group of 9 ice hockey players and a control group of 13 players. ACSI-28 and SAS was used to measure coping and anxiety before and after the interventions. The interventions consisted of relaxing techniques, goal setting, stress prevention, self confidence and attributions. The result showed that the experimental group faced less injuries compared to the control group (p< .05). The experimental group improved seven of ten subcategories in ACSI-28 and SAS, however not in a statistical significant way. The qualitative part of the study showed that the experimental group had more difficulty finding negative stressful moments at the end of the study compared to the beginning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-5766 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Tranaeus, Ulrika |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds