Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär. Enligt teorierna kan företag identifiera och prioritera baserat på intressenternas nivå av dessa kriterier för att kunna fastställa vilka intressenter som är viktigast. Dock sker inte identifieringen utan svårigheter bland annat tillföljd av att det saknas standarder för både intressentrelevans och för hur intressen skall balanseras. En ytterligare svårighet är att kriteriernas tillräcklighet i praktiken sällan testats empiriskt. Tillföljd av bristen på empiriska undersökningar var syftet i studien att undersöka hur företag i praktiken identifierar sina intressenter för att sedan jämföra deras praxis med tidigare teorier om identifiering och prioritering. Studien hade två angreppssätt, dels hur företag identifierar sina intressenter och även hur företag inkorporerar sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål. De två angreppssätten utmynnade i två separata frågor. Den första frågan innefattade de undersökta företagens tolkning av sina intressenter. Vi ville testa den praktiska relevansen hos kriterierna genom att jämföra dem med de kriterier de undersökta företagen använde vid identifiering. Den andra frågan handlade om hur de undersökta företagen inkorporerade sina intressenters önskemål och krav i sina övergripande mål.Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med informanter från fem olika företag. Studiens resultat ledde fram till två olika slutsatser. Ifråga om tolkning och identifiering av intressenter framkom att informanterna tolkade och identifierade i likhet med tidigare teorier. Vi fann dock att informanterna inte använde samma kriterier som tidigare teorier utan använde andra kriterier. De identifierade bland annat intressenterna baserat på deras möjlighet att påverka, deras bidrag till företagets existensberättigande och hur kraftfull deras fråga eller order var. Vi ansåg att informanternas kriterier och tidigare teoriers kriterier skiljde sig åt sedan de utgjorde olika termer men att deras betydelse är densamma. Ifråga om inkorporering blev det tydligt att den kunde ske antingen direkt eller indirekt hos de deltagande företagen. Vi fann att ägare inkorporerades direkt medan kunder och personal inkorporerades indirekt. Direkt inkorporering skedde med önskemål och krav vilka kom från intressenter som var kända för företaget och hade möjligheten till personlig kontakt. Indirekt inkorporering var fallet för de intressenter som var okända och fler till antalet samt saknade möjligheten till personlig kontakt där åsikter och intressen kunde uttryckas. I avsaknaden av personlig kontakt framkom att andra processer måste utnyttjas för att fånga de indirekt inkorporerade intressenternas intressen innan de kan inkorporeras i ett företags övergripande mål. / Program: Civilekonomprogrammet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-17173 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Berisha, Ardita, Magnusson, Cecilia |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | VT 2013:CE17, |
Page generated in 0.0018 seconds