I denna forskningskonsumtionsuppsats genomfördes en litteraturstudie som är ett första examensarbete på 15 högskolepoäng med en utgångspunkt ifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys har genomförts. Uppsatsen handlar om huruvida elevers motivation påverkar deras akademiska prestationer i gymnasieskolan med inriktning på de naturvetenskapliga ämnena samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Tidigare studier ifrån PISA och TIMSS indikerar att elevers prestationer inom matematik och naturorienterande ämnen (NO-ämnena) har haft en negativ trend sedan början av 2000-talet, vilket riskerar att påverka Sveriges långa tradition att ha välutbildade människor inom ämnena då intresset för både naturvetenskap och matematik har kraftigt reducerats. Dessutom kan denna negativa trend påverka den nationella ekonomin i Sverige. Forskningen som har granskat har hittat tydliga samband mellan prestation och motivation hos elever i de naturvetenskapliga ämnena. Medan vissa artiklar bekräftar detta samband i gymnasieåldrarna är flera av artiklarna i denna uppsats avsedda för elever i lägre åldrar vilket går att argumentera att vara problematiskt att tillämpa i gymnasieåldern. Dock bör detta inte vara något problem då forskningen tyder på att sambandet mellan motivation och prestation är tydligt även på gymnasial nivå och anledningen till att artiklar i andra åldrar har valts är på grund av att det finns begränsad forskning i högre åldrar. Detta leder till att syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar gymnasieelevers motivation i de naturvetenskapliga ämnena och motivationens koppling till prestation, genom att analysera tidigare forskning inom forskningsfältet. Analysen visar att det tydligt finns en korrelation mellan akademisk prestation och motivation där två artiklar hänvisar en koppling att motivation ökar den akademiska prestationen samt att det finns flertal faktorer som påverkar elevers motivation gentemot de naturvetenskapliga ämnena. Några av dessa faktorer är föräldrarnas uppfostransstil till sina barn vilket ska präglas av värme och struktur, lärarens ledarstil som ska uppfylla vägledande, stödjande, deltagande och prestationsorientering, undervisningsmetoder, elevens egna intressen och skolans miljö. Frågebaserat lärande är en undervisningsmetod som har stark positiv korrelation med både motivation och akademisk prestation i denna analys. Fördelar som denna undervisningsmetod enligt flera artiklar är att elever lär sig mer, starkare samband mellan orsak och verkan, bättre kvalité i självstudier, bättre kritiskt tänkande, bättre utveckling inom kreativt tänkande, bättre målorientering, högre tillfredställelse vid lösta problem och högre motivation hos elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-204195 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Andersson, Victor |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för tema, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds