Från den dag då idén om en Jämställdhetsmyndighet föddes på 2000-talet har förslaget mötts av motstånd likväl som medhåll från olika håll i svensk politik. Myndigheten förväntas av de som förespråkar den kunna bidra till ett mer kvalitativt arbete inom jämställdhetspolitiken, medan motståndare ifrågasätter dess faktiska verkan. Alltsedan Jämställdhetsmyndigheten blev ett faktum 2018 har dess varande eller icke-varande fortsatt omdebatteras i riksdagen. I denna studie har sambandet mellan ideologi och inställning till myndigheten undersökts genom motioner från de fyra största partierna efter valet 2022. I utförandet har en kvalitativ dokumentanalys genomförts, där den metodologiska ansatsen vilar på kritiska perspektiv på språkbruk. Mer specifikt har ideologikritisk teori legat till grund för hur begreppet ideologi förstås och används inom ramen för studien. Även begreppet jämställdhet har varit centralt och har genom studien kunnat avläsas som ett mångfacetterat begrepp som befinner sig i ständig omformning, där ideologi spelar en betydande roll för begreppets innebörd. I resultatet av studien avhandlas de olika definitioner av jämställdhet som brukas av de valda partiernas ledamöter. Motionerna kring jämställdhetsmyndigheten kastar ljus på vilka ideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas politik. Vad som framkommer ur materialet pekar mot att partiernas olika skildringar av jämställdhet leder till en uppdelning i riksdagen, där två skilda hållningar till jämställdhetsmyndigheten råder. Utöver att partierna positionerar sig i två motstridiga läger när de kommer till myndighetens relevans kan motsättningarna ses gå längre än så. Som en följd av att varje undersökt parti har en egen uppfattning av vad jämställdhet inbegriper så använder de även olika förklaringsmodeller när de resonerar kring grundorsaken till ojämställdhet. Därtill visar även resultaten att jämställdhet inte enbart villkoras genom ideologi. Utöver ideologins inverkan på förståelsen av jämställdhet så har även språkets utformning betydande konsekvenser för hur partierna förhåller sig till frågan. Huruvida jämställdhet diskuteras på ett övergripande plan eller i mer specifika termer påverkar alltså partiernas ståndpunkt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-202000 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Svahn, Moa |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds