Konkurrensen i dagens företagsvärld kräver att företag verkligen utmärker sig från mängden. Huvudsakligen finner bolag möjligheten att överträffa sina konkurrenter genom differentiering eller kostnadsminimering. Idag har båda dessa begrepp en klar koppling till produktutveckling. Men för att kunna differentiera sig så måste bolag skapa något nytt, de behöver alltså produktutveckla. För att utveckla produkter på ett effektivt och målinriktat sätt använder sig företag av integrerad produktutveckling (IPU). Integrerad produktutveckling syftar till att involvera olika kompetenser inom bolaget för att styra produktutvecklingen på ett sätt som är bäst lämpad för marknaden. Exempelvis involveras försäljare i produktutvecklingen för att säkerställa att det som utvecklas kan säljas och leverera värde till kunden. IPU syftar till att både främja effektivitet och innovation, genom att alla relevanta personer involveras i ett tidigt skede för att inte upptäcka problem sent i produktutvecklingsprocessen. Men det finns även kritik mot IPU som menar att involvering av för mycket personer bidrar till ökade kompromisser, vilket kan hämma innovationen. Ytterligare kritik mot IPU menar att bolags administrativa kostnader blir onödigt stora av att involvera för många medarbetare. Således står IPU i viss konflikt mellan kostnadsminimering och innovation. Denna studie vill bidra med kunskap kring hur företag kan anpassa det integrerade arbetet efter projektets uppgift och omfattning. Eftersom ett kunskapsbehov i detta område kan vara anledningen till att IPU fortfarande ifrågasätts och inte är felfritt. Således definierades parametern Graden av förnyelse som syftar till att beskriva hur stor andel av produktutvecklingsarbetet innebär innovation. Studien syftar till att undersöka hur graden av förnyelse påverkar hur projekt utförs i praktiken. Detta studerades med hjälp av semistrukturerade intervjuer av R&D-medarbetare hos två stora teknikbolag. Empirin från dessa studier indikerar att bolag tar hänsyn till graden av förnyelse i sitt produktutvecklingsarbete. Vid projekt med hög grad av förnyelse, så kallade utvecklingsprojekt, så använde sig båda bolagen av en stage-gateprocess som kännetecknas av integrerade kontrollmekanismer och beslutsfattande. Projekt med hög grad av förnyelse tenderar även att vara mer centraliserat styrda. Däremot behandlade bolagen projekt med låg grad av förnyelse, ändringsprojekt, helt annorlunda. Dessa projekt var inte alls lika strukturerade och arbetssättet var inte lika integrerat, eftersom man inte ville ha onödiga administrationskostnader. För ändringsprojekten var kontrollbehovet inte alls lika stort och därför var styrningen av dessa projekt mer decentraliserad. Sammanfattningsvis kan det konstateras att graden av förnyelsen påverkar hur bolag bedriver projektarbete i praktiken. Dock kan resultatet kritiseras sett till om graden av förnyelse verkligen är det mest relevanta begreppet för att förklara varför bolag anpassar sin IPU. Exempelvis skulle ändringen i kundupplevelse kunna vara en mer relevant parameter
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-233230 |
| Date | January 2018 |
| Creators | BERGSTRÖM, WILLIAM, TEMPELMAN, LUDVIG |
| Publisher | KTH, Integrerad produktutveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2018:129 |
Page generated in 0.0016 seconds