Inledning: Övergången till att bli mor belyses i denna studie utifrån fem ensamstående mödrars subjektiva upplevelse av sitt moderskap. Frågeställningar: Hur upplever den ensamstående kvinnan moderskapet? Vilken inverkan har moderskapet på hennes självuppfattning? Vad upplevs hjälpsamt respektive begränsande för övergången till att bli mor? Metod: Studien baseras på intervjudata från narrativt inriktade intervjuer med fem ensamstående förstagångsmödrar med barn, 9-15 månader gamla. Data har analyserats med tolkande fenomenologisk analys. Resultat: Tre framträdande teman framkom. Det första temat fokuserar på barnet som en brytpunkt i kvinnans liv. Det andra temat illustrerar att det ur mor-barn-relationen som en jag-du-relation kan växa fram ett vi i relationen, vilken såväl utmanar som berikar moderns själv. Det tredje temat fokuserar på att den ensamstående modern brottas med frågor som rör tillräcklighet i sitt föräldraskap, vilket här ses som både ett resultat av det ensamma ansvaret och att den ensamstående modern tycks utmana såväl en tvåsamhetsnorm inom föräldraskapet som ett internaliserat kärnfamiljsideal. Diskussion: Med utgångspunkt i relationell psykoanalytisk teori analyserades resultatet. Moderskapet visade sig i studien kunna medföra en själv-förändring genom en förändringsprocess i tre steg som för modern visar sig som: själv-uppluckrande, själv-utmanande och själv-förstärkande. Processen ses vila på såväl det praktiska som det etiska ansvar som modern har för barnet, något som i sin tur också genererar ett ansvar för sig själv. Intersubjektiviteten mellan mor och barn ses som en motor i processen. Den ensamstående modern tycks särskilt sårbar under denna process när hennes behov av närhet, stöd och erkännande accentueras. Den ensamstående modern riskerar också att uppleva sig ensam-stående om omgivningens uttryckliga och indirekta budskap går isär när hon genom sitt föräldraskap finner sig utmana vissa normer. Då finns risk att hon upplever sig ensam, utsatt och ifrågasatt. Att erbjuda kvinnan samtalsstöd under graviditet och framväxande moderskap med öppenhet för såväl den kroppsliga, psykologiska, relationella, sociala som existentiella dimensionen är en klinisk implikation som föreslås i studien. / Introduction: In this study, which is based on the interviews concerning the experiences of five single mothers, the transition to motherhood is highlighted. Objectives: How does the single mother experience motherhood? What is the impact of motherhood on her self-perception? In the transition to becoming a mother, what is considered helpful and what is considered limiting? Method: Based on five narrative interviews, with single mothers having children aged in the range 9 to 15 months, a qualitative interpretative phenomenological analysis (IPA) approach has been used. Results: In the analysis, three themes emerged. In the first theme, the child was seen as a breakpoint in the woman’s life. In the second theme it is acknowledged that, out of the mother-child relationship, like an I and a You relationship, a sense of a We emerged in the relation, which challenges as well as strengthens the mothers’ sense of self. The third theme acknowledges that, the single mother struggles with a feeling of insufficiency as a parent, which is seen as both a result of the sole responsibility and that the single mother seems to challenge both a two-parent norm within the parenthood and an internalized ideal of nuclear family. Discussion: Starting from relational psychoanalytical theory, the results were analyzed. In the study, the transition to motherhood follows a three-step process of self-changes that initially dissolves the self, then challenges the self and finally strengthens the self. The process is developed from an actual and ethical responsibility of the mother for the child, which in turn also generates a responsibility for herself. Intersubjectivity was seen as a driving force in the process. The single mother seems particularly vulnerable during this process when the need for closeness, support and recognition is accentuated. The single mother seems also at risk of experiencing herself standing alone when she finds that her parenthood might challenge certain norms and the immediate and indirect message of the environment might be divorced. Then there is a risk that she experiences herself questioned, exposed and lonesome. Providing women with therapy support during pregnancy and emerging maternity is a clinical implication suggested in the study.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6336 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Karpefors, Ulrika |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds