Introduktion: Antalet personer i Sverige som vårdades inom slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under 2022 var ungefär 12 600 personer. Tvångsvård kan endast genomföras om strikta kriterier uppfylls, inklusive ett akut och oundgängligt vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt. Tvångsvård syftar till att patienter ska bli kapabla att frivilligt delta i vidare behandling, men det saknas forskning kring dess effektivitet och patientupplevelser. Syftet: Syftet med examensarbetet var att undersöka patienters upplevelser av tvångsvård på psykiatrisk vårdavdelning Metod: Examensarbetet kombinerar deskriptiv design med en litteraturöversikt och kvalitativ metodologi. Tio artiklar söktes via databaser PubMed, Psycinfo och CINAHL som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Salutogena modellen KASAM som har tre dimensioner: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första var upplevelser av brist på sammanhang med underkategorierna: maktlöshet och kontrollförlust, meningslöshet, hopplöshet och hjälplöshet, maktobalans och att inte bli sedd och förlusten av autonomi och identitet. Den andra huvudkategorin var upplevelser av återvunnet sammanhang med underkategorierna: återtagandet av kontrollen, gott bemötande och nödvändig process till förbättring. Slutsats: Resultatet visar att tvångsvård kan leda till negativa upplevelser som maktlöshet och kontrollförlust, och att vårdtiden upplevs som meningslös. Det kan även leda till positiva upplevelser och förbättra den psykiska hälsan. / Introduction: The number of people in Sweden who were hospitalized under the Compulsory Psychiatric Care Act in 2022 was approximately 12,600. Compulsory care can only be implemented if strict criteria are met, including an acute and indispensable need for care that cannot be voluntarily met. The purpose of compulsory care is to enable patients to voluntarily participate in further treatment, but there is a lack of research regarding its effectiveness and patients’ experiences. Aim: The purpose of the thesis was to investigate patients' experiences of compulsory care in psychiatric wards. Method: The thesis combines descriptive design with a literature review and qualitative methodology. Ten articles were searched through the databases PubMed, Psycinfo, and CINAHL, which were then quality assessed and analyzed. The salutogenic model Sense of Coherence (SOC), which has three dimensions: comprehensibility, meaningfulness, and manageability, was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in two main categories. The first was experiences of a lack of coherence with the subcategories: powerlessness and loss of control, meaninglessness, hopelessness and helplessness, power imbalance and not being seen, and loss of autonomy and identity. The second main category was experiences of regained coherence with the subcategories: regaining control, positive treatment, and necessary process for improvement. Conclusion: The results show that compulsory care can lead to negative experiences such as powerlessness and loss of control, and that the time in care is perceived as meaningless. It can also lead to positive experiences and improve mental health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530637 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Olausson Jonsson, Lisa, Awdel, Nahida |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1418 seconds