<p>En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.</p><p>Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler.</p><p>Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet.</p><p>Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta.</p> / <p>A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public.</p><p>The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules.</p><p>The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity.</p><p>The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-3377 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Jonsson, Maria |
| Publisher | Linköping University, Department of Communications Studies, Tema Kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0116 seconds