Särskolan kritiseras av Skolverket för att vara omsorgsbetonad och formativ bedömning lyfts fram som ett sätt att göra verksamheten mer kunskapsinriktad. Studier visar att det saknas fokus på bedömningsfrågor i särskolan och när det gäller formativ bedömning har det inte skett någon systematisk forskning. Med detta som bakgrund växte syftet till denna studie fram, att beskriva och analysera hur lärare i särskolan arbetar med kärnan i formativ bedömning, nämligen återkoppling. Eftersom återkoppling består av feedback, kamratbedömning samt självvärdering har de fått utgöra underlag för frågeställningarna. Kvalitativa metoder i form av elva semistrukturerade intervjuer samt fyra deltagande observationer användes för att samla in data vilket sedan kopplades ihop med den tidigare forskningen inom området som presenteras i bakgrunden. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med att arbeta formativt med återkoppling. Förutom att lärandet sätts i fokus uppstår sociala och organisatoriska vinster då gemenskapen ökar och lärare avlastas. Muntlig feedback från lärarna är den mest använda formen av återkoppling. Kamratbedömning är svårare att genomföra men när den fungerar lyfts den av lärarna som den bästa formen av återkoppling. Självvärdering anses vara målet, men meningarna bland lärarna går isär om det är en möjlig metod i särskolan. / The special school is criticized by the National Agency for Education in order to focus on caring and formative assessment is highlighted as a way of making the education more knowledge-oriented. Studies show that there is low focus on assessment questions in special schools, and in the case of formative assessment, no systematic research has taken place. With this in mind, the purpose of this study emerged, to describe and analyze how teachers in the school work with the core of formative assessment, namely response. Because responseconsists of feedback, peer assessment and self-evaluation, they have provided the basis for the research questions. Qualitative methods in the form of eleven semi structured interviews and four participatory observations were used to collect data, which then was linked to previous research in the field presented in the background. The result shows that teachers see many advantages of working formally with response. In addition to focus on learning, social and organizational gains arise when the solidarity increases and teachers are relieved. Oral feedback from teachers is the most widely used form of response. It is harder to work with peer assessment, but when it works it is told by the teachers as the best form of feedback. Self-evaluation is considered to be the goal, but the sentences among the teachers disagree if it is a possible method in the school.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-144636 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Nordström, Helena, Olsson, Monica |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds