Ett av de stora miljöproblemen vi står inför är förändringen av vårt klimat. Vårt sätt att leva påverkar och skyndar på klimatförändringarna, vår konsumtion av livsmedel och aktiviteter kopplat till detta beräknas stå för cirka 25 % av vår klimatpåverkan. Genom att vara medvetna om hur konsumtionen påverkar klimatet kan konsumenter göra medvetna val. Flertalet studier har gjorts där svinn av livsmedel mätts, både från offentliga verksamheter och enskilda hushåll. Dels för att kunna beräkna hur mycket livsmedel som slängs och dels för att beräkna hur stor klimatpåverkan produktionen av dessa livsmedel, som vi sedan slänger, har. Klimatpåverkan från produktion av onödigt svinn (livsmedel som sedan slängs trots att de vid annorlunda hantering kunnat konsumeras) är onödig klimatpåverkan. Det onödiga svinnet är svinn som kan minskas om livsmedel hanteras annorlunda, och minskas det onödiga svinnet så kommer också klimatpåverkan från livsmedelssektorn att minska. I de rapporter som finns om livsmedelssvinn har de flesta uteslutit svinn av flytande livsmedel, då dessa har ansetts svåra att mäta. I denna uppsats jämförs de egna mätningarna av dryckessvinn med siffror på flytande svinn dels från Konsumentföreningen Stockholm och dels från en rapport från Naturvårdsverket.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-46372 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Eriksson, Matilda |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds