<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?</p><p>Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument.</p><p>Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola.</p><p>Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-956 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Johansson, Christian |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Arts and Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds