The field of special education includes the adjustment of education for students who do not reach knowledge requirements. During the last few years the PISA study has shown a negative trend amongst Swedish students regarding reading comprehension. To break this negative trend and reach better reading comprehension results mainly, Skolverket launched a program to reach a higher competence level called Läslyftet. The purpose with Läslyftet was to further educate the teachers´knowledge in how to work with language and knowledge development in all subjects. Another important goal with Läslyftet was to improve the knowledge of newly arrived students and students with other first language than Swedish, since students who have Swedish as their second language often lack the sufficient knowledge in reading and writing to be able to understand and pass all subjects in school. The purpose of this essay has been to investigate how a couple of teacher´s describe their work with language and knowledge development in their classes in relation to the school’s general development on this. I have interviewed six teacher´s and analyze policy documents in a Swedish municipality to answer my questions. I have used a systems theory perspective to visualize the effect of how political decisions affect competence developing among teacher´s regarding language and knowledge development working methods. The results show a lack of convergence and principals within the municipality need consensus regarding how and who should participate in the competence development. / Inom det specialpedagogiska fältet ingår det att anpassa undervisningen för de elever som inte uppfyller kunskapskraven. Under de senaste åren har PISAs undersökningar visat på en negativ trend, när det gäller läsförståelse hos svenska skolbarn. För att bryta trenden och få bättre resultat, inom främst läsförståelse tog Skolverket fram ett kompetenshöjande program, Läslyftet. Syftet med Läslyftet var att höja lärares kunskaper om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen samt att öka läsförståelsen. Ytterligare ett viktigt mål med Läslyftet, var att höja kunskaperna för nyanlända skolbarn och elever med ett annat modersmål än svenska eftersom andraspråkselever ofta saknar tillräckliga kunskaper i läsning och skrivning för att ta till sig skolans alla ämnen. Syftet med mitt arbete blev därför att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till skolans övergripande utvecklingsarbete om detta. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare samt analyserat policydokument i en svensk kommun. Jag har sedan använt mig av ett systemteoretiskt perspektiv för att synliggöra kopplingar från politiskt beslut om kompetensutveckling för lärare gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att det är en brist på samsyn som rektorerna inom kommunen måste gemensam gällande hur och vilka som ska deltaga i kompetensutvecklingen exempelvis alla lärare i grundskolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-67909 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Hjalmarsson, Veronica |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds