Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21617 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jansson, Maria, Todoran, Angelica, Saleh Malm, Maria |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds