Denna uppsats utgörs av en fallstudie som undersöker hur Bokmässan har kommunicerat externt via pressmeddelanden, Facebook-inlägg och debattartiklar under krisen som utspelade sig från april 2016 till november 2017. När det blev allmänt känt att den högerextrema tidningen Nya tider skulle delta i mässan uppstod en stor debatt i svenska medier. Genom en kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation undersöker denna uppsats hur olika diskurser präglade diskussionen och hur dessa förhåller sig till teoretiskastrategier, så kallad ”Best practice” inom kriskommunikation. Detta avslutas med en diskussion om kommunikationsprocessen för att utforska dess allmänintresse. Analysen visar att Bokmässan i sin kommunikation konstruerar en bild av sig själva som en offentlig arena vilket innebär andra spelregler än för ett privat företag som de faktiskt är, även medier diskuterar till stor del Bokmässan ur samma perspektiv- som en offentlig arena. Det här gör deras kriskommunikation förvirrande då de ibland (oftast) talar om sig själva som en offentlig arena men ibland kommunicerar som en privat aktör. Bokmässans agerande stämmer inte överens med den bild de själva konstruerar av organisationen. Den övergripande frågeställning den här uppsatsen utgår ifrån är hur Bokmässan har kommunicerat externt via sina egna kanaler under krisen och vilka diskurser som går att urskilja. Efter att ha läst tidigare forskning inom området kriskommunikation som visar på att det finns ett samband mellan hur en organisation kommunicerar och hur krisen uppfattas har jag tagit fram följande forskningsfrågor: - Vilka retoriska strategier går det att finna i Bokmässans kriskommunikation? - Vilka diskurser går det att finna Bokmässans kommunikation? - Ur ett PR-perspektiv, finns det likheter mellan teorier inom kriskommunikation, det vill säga hur man ”bör” agera vid en kris, och hur Bokmässan har kommunicerat under krisen? - I vilken mån kan PR-strategier tillämpas i detta slags kontext? Var går gränserna för PR-strategier? Studien bygger på tidigare forskning inom medier, kriskommunikation, kommunikationsstrategier, socialt ansvar och på offentlighetsteorin. Studien presenterar ett resultat som visar att Bokmässan har använt sig av flera retoriska strategier, främst logosargument och att det finns likheter mellan image restoration theory och Bokmässans kommunikation men att andra faktorer spelar in för att uppnå en effektiv kommunikation. Tre diskursiva praktiker kunde urskiljas. Det tre funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”, ”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Studien visar att dessa diskurser kommer i konflikt med PR-strategier utvecklade för att reparera ett skadat rykte. / This paper is a case study that examines how the Gothenburg Book Fair’s crisis communication fell outduring the 2016 and 2017 crisis. Through a critical discourse analysis of the Book Fair's crisis communication, this paper examines how different discourses influenced the discussion and how these relate to theoretical strategies, so-called "best practice" in crisis communication. Finally, the Book Fair’ssocial responsibility is discussed and to what extent PR strategies can be applied in this kind of context. The overall question this paper is based on is how the Book Fair has communicated externally via its own channels during the crisis and what discourses can be discerned. Having read previous research in the field of crisis communication that shows that there is a connection between how an organization communicates and how the crisis is perceived, I have developed the following research questions: - What rhetorical strategies can be found in the Book Fair's crisis communication?- What discourses can be discerned in the Book Fair’s communication?- From a PR-perspective, are there similarities between theories in crisis communication, so called “bestpractice”, and how the Book Fair has communicated during the crisis?- To what extent can PR strategies be applied in this kind of context? The study is based on previous research in media, crisis communication, communication strategies, social responsibility and on the theory of publicity. The study presents a result that shows that the Book Fair has used several rhetorical strategies and that there are similarities between image restoration theory and the Book Fair's communication, but that other factors intervene when trying to achieve effective communication. Three discursive practices could be distinguished. The three discourses found I have chosen to call "Social responsibility", "Freedom of expression" and "Business". The study shows that these discourses conflict with PR-strategies developed to repair a damaged reputation. Keywords: Crisis communication, debate, rhetoric, discourse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-70852 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Kristell, Matilda |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds