This Master thesis in Science of Engineering and of Education at KTH (Royal Institute of Technology) in Stockholm is conducted on the basis of a Minor Field Study financed by the Swedish International Development Agency, SIDA. The thesis aims to describe and analyze the process of learning and the knowledge exchange that occurs in a technical assistance project. The studied project is a water supply project in Syrdarya region in Uzbekistan. In every project of this kind, as well as projects of domestic character, the concept of knowledge sharing and management is essential for the success of the project. In the case of technical assistance projects and human aid projects, there is a discussion whether the projects help developing the country or if they rather make the countries weaker as regards to their own abilities. This study analyzes the transposition of learning and management of knowledge components incorporated in the goals of the World Bank and the interaction between international consultants and local engineers. Previous research has highlighted the importance of this interaction and of the informal roles taken by participants. The result of this study concurs this and indicates proof of a reality with high proficiency of, and conversance with, technical skills and theories. However, the result also indicates a lack of awareness of knowledge sharing and the question of how it could be integrated within the project on a daily work basis. The conclusion is that the “signal”, that is, the goals and visions of the World Bank concerning knowledge transfer, is successfully received and transposed at project design level as well as successfully received at local level. However, responsibility and active measures for final implementation almost solely depend on the will and engagement of each individual consultant. Eventually, the study underlines the importance of a project community of practice and of tacit knowledge. Because of the difficulties regarding conscious, continuous learning and management of knowledge when executing technical assistance projects there is a need for further research on the implementation of sustainable knowledge sharing, focusing on the incentives’ of the international engineers working in development projects and on the process of recruitment. Universities of technology have an important role to play when preparing engineers working with development projects. Keywords: Knowledge sharing, community of practice, technical assistance project, water supply project, sustainable development, sustainable learning. / Som grund för denna masteruppsats inom civilingenjör- och lärarprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ligger en SIDA-finansierad Minor Field Study. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera processen av lärande och kunskapsutbyte inom ett tekniskt utvecklingsprojekt. Projektet som studerats är ett vattenförsörjningsprojekt i Syrdaryaregionen i Uzbekistan. Begreppen kunskapsdelning och kunskapshantering är väsentliga för den slutliga framgången hos varje projekt av detta slag och även i inhemska projekt. När det gäller tekniska utvecklingsprojekt och biståndsprojekt finns en diskussion gällande huruvida projekten hjälper landet ifråga eller om de snarare försvagar landet och dess egna resurser. Studien analyserar hur Världsbankens mål kring lärande och kunskapshantering överförs till internationella konsulter och lokala ingenjörer och hur samspelet mellan dessa ser ut. Tidigare forskning har pekat på betydelsen av detta samspel och på de informella roller som deltagarna tar på sig. Resultaten från denna studie understöder dessa slutsatser. Studien visar också på en teknisk verklighet som utmärks av yrkesskicklighet och förtrogenhet med tekniska teorier. Emellertid tyder resultaten även på att det finns en bristande medvetenhet kring kunskapsspridningen och kring hur denna skulle kunna integreras på daglig basis i projektet. Slutsatsen i uppsatsen är att ”signalen”, d.v.s. Världsbankens mål och visioner om kunskapsförmedling, överförs framgångsrikt till den nivå där projektet utformas konkret och även framgångsrikt förs över till den lokala nivå där projektet ska genomföras. Ansvaret och åtgärderna för det slutliga genomförandet är dock helt och hållet avhängigt den enskilde konsultens vilja och engagemang. I studien understryks slutligen vikten av en egen professionell arbetsgemenskap inom projektet och betydelsen av att ”se” även tyst kunskap. Svårigheterna kring medvetet och kontinuerligt lärande och kunskapshantering i samband med genomförandet av tekniska utvecklingsprojekt medför att ett behov av fortsatt forskning uppstår rörande hur en hållbar kunskapsspridning kan förverkligas, detta med fokus på de internationella ingenjörernas drivkrafter i utvecklingsprojekt och på rekryteringsprocessen. Tekniska universitet och högskolor har en viktig roll att spela i formandet av de ingenjörer som ska arbeta med utvecklingsprojekt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-171036 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Rydberg, Henrik |
| Publisher | KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds