Vårt samhälle står inför stora utmaningar när det kommer till klimatförändringarna. Inte minst i att anpassa samhället för att hantera konsekvenser som stigande havsnivåer och kusterosion. Denna studie kommer därför att undersöka hur arbetet kring stigande havsnivåer och kusterosion hanteras och samordnas i kommunal och regional fysisk planering. Den kommer också att undersöka vad nationella och regionala planeringsdokument har för betydelse för kustkommuners implementering av åtgärder i sin översiktsplanering. Syftet med studien är att undersöka fyra skånska kustkommuners arbete med frågan. I studien används teorier kring governance (nätverksstyrning), New Public Management, implementeringsteori, wicked problems och ett analysverktyg om skyddsstrategier: reträtt, försvar och attack. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där fallstudier använts som metodologi, databassökningar med nyckelord samt dokumentstudie med närläsning som metod. Det empiriska material som studerats är kommunernas översiktsplaner och regionala planeringsdokument. Det har också skett en närläsning av nationella planeringsdokument som en viktig bakgrund i studien. Under uppsatsen har vi även haft kontakt med två tjänstepersoner inom kommunal förvaltning. Genom sin expertkunskap har de bidragit med vägledning i hur planeringsvärlden fungerar. Studien har visat på både likheter och skillnader i kommunernas strategier för upprättande av kustskydd. Länsstyrelsen Skåne anser dock att samtliga kommuner är för vaga i sin vägledning. Av både de nationella planeringsdokumenten och det empiriska materialet framgår det att flera aktörer anser att ansvaret för klimatfrågan är otydligt. Den nationella nivån kritiseras också för att ge för vaga riktlinjer. Nätverksstyrningen och lagstiftningen är två orsaker som ofta lyfts fram. Genom det empiriska materialet kan vi se att otydliga riktlinjer leder till problematik när länsstyrelsen och kommunerna gör olika bedömningar kring implementering av kustskydd. Vi har kunnat konstatera att det ofta sker en krock på grund av det kommunala planmonopolet. Kommunerna och i vissa fall även länsstyrelserna efterfrågar tydligare statlig styrning. Vår bedömning är att det kan finnas en fördel med att den statliga styrningen i klimatanpassningsfrågan förtydligas. Antingen genom tydligare lagstiftning eller bättre samordning av en myndighet. Vi bedömer också att kommunerna behöver låta klimatanpassningsfrågan ta större utrymme i översiktsplaneringen. / Our society is facing major challenges when it comes to dealing with climate change, not least in adapting society to deal with consequences such as rising sea levels and coastal erosion. This study will examine how the work on rising sea levels and coastal erosion is managed and coordinated in municipal and regional spatial planning. It will also examine how national and regional planning documents affect the implementation of coastal protection in the municipalities' comprehensive planning. The purpose of the study is to investigate four coastal municipalities in Skåne. The study uses theories of governance, New Public Management, implementation theory, wicked problems and an analysis tool on protection strategies: retreat, defense and attack. The thesis has a qualitative approach where case studies are used as a methodology, data base researches and document study with close reading as a method. The empirical material studied is the municipalities' comprehensive plans and regional planning documents. A close reading of national planning documents has also been used as an important background to the study. During the thesis, we have also had contact with two experts in municipal administration. Through their expertise, they have contributed with knowledge of how the planning world is functioning. The study has shown both similarities and differences between the municipalities and their strategies for establishing coastal protection. However, the County Administrative Board of Skåne believes that all municipalities are too vague in their guidance. Both the close reading of the national planning documents and the empirical material show that several actors consider the responsibility for the climate issue to be unclear. The national level is also often criticized for providing unclear guidelines. Governance and legislation are often identified as causes. In the empirical material, we can see that unclear guidelines lead to problems when the county administrative boards and the municipalities make different assessments regarding the implementation of coastal protection. We have found that there is often a clash due to the Swedish municipal planning monopoly. The municipalities, and in some cases also the county administrative boards, demand clearer state control. Our assessment is that there may be an advantage in clarifying the governmental management of the climate change adaptation issue, either through clearer legislation or better coordination by an authority. We also believe that municipalities have to prioritize the climate change adaptation issue better in their comprehensive planning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-59860 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ivarsson, Carolina, Tullberg, Louise |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds