This paper examines the future possible consequences of rising sea levels primarily due to melting Antarctic ice sheets. An objective is to research suitable methods for handling rising sea levels in Sweden. To analyze Swedish coastal exposure, predictions of sea level changes, water distribution known as fingerprints, and models for glacial isostatic adjustment (GIA) are considered. Interviews with municipal representatives in northern and southern Sweden as well as governmental funding and legislative documents provide possible future challenges. GIA models and interviews suggest that northern Sweden will experience decreasing relative sea levels soon. Projections of rising sea levels differ, with a lowest sea level rise in southern Sweden at 20 cm in the year 2100, while the highest projections are above 60 cm rise, requiring implementation of coastal protection against erosion and increased risks of flooding. Future projections of ice melting and sea level rise are highly uncertain because of the dependency of the input parameters. Taking precautions and implementing protection in Sweden require extensive processes where mandatory periods can be an obstacle for long term action and funding. / Den här rapporten undersöker hur olika delar i Sverige är utsatta för den Antarktiska issmältningen som ökat under de senaste decennierna, samt vilka konsekvenser framtida prognoser kan få. Vidare finns ett fokus på metoder för hantering av den ökade risken för översvämning och erosion i utsatta områden vid den svenska kusten. Vattendistribution, beräknad höjning av havsvattennivån och landhöjningsmodeller används för att analysera de svenska kustområdenas utsatthet. Intervjuer med representanter från kommuner i norra och södra Sverige tillsammans med Statliga dokument om finansiering och lagstiftning ger ytterligare perspektiv på de utmaningar som finns inom hantering av höjda havsvattennivåer.  Både landhöjningsmodeller och intervjuer visar att norra Sverige kommer att uppleva en lägre relativ havsvattennivå inom en nära framtid men att osäkerheter angående utsläpp och issmältning gör det svårt att avgöra när relativa havsnivåer kommer att börja stiga i norra Sverige. Områden i södra Sverige kommer tidigare att utsättas för ökad erosion och mer omfattande översvämningar då havsnivån stiger i högre takt jämfört med landhöjningen. Prognoserna av stigande havsnivåer är av olika storlek, den lägsta beräknade havsnivåhöjningen för år 2100 i det mest utsatta södra Sverige motsvarar 20 cm, medan de högsta prognoserna visar på en nivå över 60 cm, något som kräver implementering av kustskydd. Framtida prognoser över issmältning och havsnivåhöjning är mycket osäkra på grund av de varierande ingångsparametrarna. Försiktighetsåtgärder och implementering av skydd i Sverige kräver omfattande processer där bland annat mandatperioder kan utgöra ett hinder för åtgärder och finansiering av projekt inom ett långt tidsintervall.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar när det kommer till klimatförändringarna. Inte minst i att anpassa samhället för att hantera konsekvenser som stigande havsnivåer och kusterosion. Denna studie kommer därför att undersöka hur arbetet kring stigande havsnivåer och kusterosion hanteras och samordnas i kommunal och regional fysisk planering. Den kommer också att undersöka vad nationella och regionala planeringsdokument har för betydelse för kustkommuners implementering av åtgärder i sin översiktsplanering. Syftet med studien är att undersöka fyra skånska kustkommuners arbete med frågan. I studien används teorier kring governance (nätverksstyrning), New Public Management, implementeringsteori, wicked problems och ett analysverktyg om skyddsstrategier: reträtt, försvar och attack. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där fallstudier använts som metodologi, databassökningar med nyckelord samt dokumentstudie med närläsning som metod. Det empiriska material som studerats är kommunernas översiktsplaner och regionala planeringsdokument. Det har också skett en närläsning av nationella planeringsdokument som en viktig bakgrund i studien. Under uppsatsen har vi även haft kontakt med två tjänstepersoner inom kommunal förvaltning. Genom sin expertkunskap har de bidragit med vägledning i hur planeringsvärlden fungerar. Studien har visat på både likheter och skillnader i kommunernas strategier för upprättande av kustskydd. Länsstyrelsen Skåne anser dock att samtliga kommuner är för vaga i sin vägledning. Av både de nationella planeringsdokumenten och det empiriska materialet framgår det att flera aktörer anser att ansvaret för klimatfrågan är otydligt. Den nationella nivån kritiseras också för att ge för vaga riktlinjer. Nätverksstyrningen och lagstiftningen är två orsaker som ofta lyfts fram. Genom det empiriska materialet kan vi se att otydliga riktlinjer leder till problematik när länsstyrelsen och kommunerna gör olika bedömningar kring implementering av kustskydd. Vi har kunnat konstatera att det ofta sker en krock på grund av det kommunala planmonopolet. Kommunerna och i vissa fall även länsstyrelserna efterfrågar tydligare statlig styrning. Vår bedömning är att det kan finnas en fördel med att den statliga styrningen i klimatanpassningsfrågan förtydligas. Antingen genom tydligare lagstiftning eller bättre samordning av en myndighet. Vi bedömer också att kommunerna behöver låta klimatanpassningsfrågan ta större utrymme i översiktsplaneringen. / Our society is facing major challenges when it comes to dealing with climate change, not least in adapting society to deal with consequences such as rising sea levels and coastal erosion. This study will examine how the work on rising sea levels and coastal erosion is managed and coordinated in municipal and regional spatial planning. It will also examine how national and regional planning documents affect the implementation of coastal protection in the municipalities' comprehensive planning. The purpose of the study is to investigate four coastal municipalities in Skåne. The study uses theories of governance, New Public Management, implementation theory, wicked problems and an analysis tool on protection strategies: retreat, defense and attack. The thesis has a qualitative approach where case studies are used as a methodology, data base researches and document study with close reading as a method. The empirical material studied is the municipalities' comprehensive plans and regional planning documents. A close reading of national planning documents has also been used as an important background to the study. During the thesis, we have also had contact with two experts in municipal administration. Through their expertise, they have contributed with knowledge of how the planning world is functioning. The study has shown both similarities and differences between the municipalities and their strategies for establishing coastal protection. However, the County Administrative Board of Skåne believes that all municipalities are too vague in their guidance. Both the close reading of the national planning documents and the empirical material show that several actors consider the responsibility for the climate issue to be unclear. The national level is also often criticized for providing unclear guidelines. Governance and legislation are often identified as causes. In the empirical material, we can see that unclear guidelines lead to problems when the county administrative boards and the municipalities make different assessments regarding the implementation of coastal protection. We have found that there is often a clash due to the Swedish municipal planning monopoly. The municipalities, and in some cases also the county administrative boards, demand clearer state control. Our assessment is that there may be an advantage in clarifying the governmental management of the climate change adaptation issue, either through clearer legislation or better coordination by an authority. We also believe that municipalities have to prioritize the climate change adaptation issue better in their comprehensive planning.

Behovet av klimatanpassning i kustområden är stort, och fortsätter öka världen över. Naturbaserade lösningar (NBS) är flexibla och multifunktionella åtgärder som samverkar med naturliga processer, vilket gör dem anpassningsbara till förändrade förhållanden, till skillnad från hårda kustskydd. Genom denna studies kvalitativa intervjuer med fyra skånska kustkommuner har förutsättningar för NBS att främja klimatanpassning visats vara på god väg. Kustkommunerna ser NBS som ett självklart förstahandsval inom kustskydd. NBS har fått större genomslag i och med ökat samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå genom nätverk och projekt, vilket har möjliggjort stort utbyte av praktiska lärdomar och kunskap om NBS, naturliga processer och klimatförändringars effekt i kustområden. Samverkan är en viktig del i klimatanpassningsarbetet där samlad expertis bidrar till gemensam förståelse för NBS funktion och mervärden. Idag finns konsensus om ett naturbaserat arbetssätt, där tjänstepersoners och eldsjälars kunskap, intresse och engagemang spelar en avgörande roll för det kommunala arbetet med NBS. Deltagande i NBS-projekt ger mer praktisk erfarenhet och synliggör åtgärdernas positiva effekter, vilket i sin tur kan skapa lokala politiska incitament för att integrera och använda NBS ytterligare i klimatanpassningsarbetet. Dock påträffas flertalet svårigheter, i huvudsak gällande förlegad lagstiftning som inte är kompatibel med NBS flexibilitet, tidskrävande och komplicerade tillståndsprocesser samt frånvaron av uttalat tillvägagångssätt gällande gränsöverskridande åtgärder för hur kommuner, myndigheter samt enskilda fastighetsägare ska samarbeta och dela på ansvaret. För att kunna normalisera och skala upp implementering behöver NBS bli inkluderade som standardalternativ vid beslut om olika kustskyddsåtgärder. Svenska kustkommuner kommer behöva ta ställning och diskutera acceptansen för klimatförändringars olika grad av påverkan i kustområden, där obekväma beslut och övervägandet av andra strategier såsom förändrad markanvändning och planerad reträtt väntas bli mer påträngande. Studiens resultat kan förhoppningsvis uppmuntra naturbaserade insatser inom svenskt klimatanpassningsarbete ytterligare, för att säkerhetsställa levande kustområden där natur och samhällen kan bevaras och klimatsäkras för dagens och framtida klimatförändringar. / The need for climate adaptation in coastal areas is great, and continues to increase worldwide. Nature-based solutions (NBS) are flexible and multifunctional measures that interact with natural processes, which makes them adaptable to changing conditions, as opposed to hard coastal protection. Through this study's qualitative interviews with four southern Swedish coastal municipalities, the conditions for NBS to promote climate adaptation have been shown to be on the right track. The coastal municipalities see NBS as an obvious first choice in coastal protection. NBS have had a greater breakthrough by increased cooperation at local, regional, national and international level through networks and projects, which has enabled a great exchange of practical lessons and knowledge about NBS, natural processes and the effect of climate change in coastal areas. Collaboration is an important part of the climate adaptation work, where collective expertise contributes to a common understanding of NBS' function and co-benefits. Today, there is consensus on a nature-based approach, where the knowledge, interest and commitment of officials and champions play a crucial role in the municipal work with NBS. Participation in NBS projects provides more practical experience and highlights the positive effects of the measures, which in turn can create local political incentives to further integrate and implement NBS in climate adaptation work. However, many difficulties are encountered, mainly regarding outdated legislation that is not compatible with NBS flexibility, time-consuming and complicated permit processes, and the absence of a stated approach regarding cross-border measures for how municipalities, authorities and individual property owners should cooperate and share responsibility. To be able to normalize and scale up implementation, NBS needs to be included as a standard alternative when deciding on various coastal protection measures. Swedish coastal municipalities will need to take a stand and discuss acceptance of climate change's different level of impact in coastal areas, where uncomfortable decisions and the consideration of other strategies such as changed land-use and planned retreat are expected to become more intrusive. The results of the study can hopefully encourage nature-based initiatives in Swedish climate adaptation work further, to ensure living coastal areas where nature and communities can be preserved and climate-secured for current and future climate change.