Southwestern Gotland has a relatively diverse bedrock where both sandstone, limestone and marl areexposed. The purpose of the survey has been to investigate differences in coastal erosion regarding thecontent of the bedrock. This was done by taking samples from 9 different locations which were laterexamined in point load tests and a slake durability test. A GIS-analysis was also done where the coastalarea in old aerial images and modern orthophotos were compared. The results showed that the sandstoneand marl samples were approximately equally prone to break and that limestone was less prone. Theslake durability test showed that sandstone from one site had the least resistance to abrasion, sandstonefrom the marl areas had greater resistance and that the limestone area had marginally greater resistancethan the marl areas. The GIS analysis indicated that the sandstone and marl areas had a relatively highsensitivity to coastal erosion and that the limestone area was not particularly exposed to coastal erosion. / Sydvästra Gotland har en relativt mångfaldig berggrund där både sandsten, kalksten och märgelstenexponeras. Arbetets syfte har varit att undersöka skillnader i kusterosion med avseende på berggrundensinnehåll. Detta utfördes genom att ta prov från 9 olika lokaler som senare undersöktes i punktlasttestoch nötningstest. En GIS-analys utfördes även där kustområdet i äldre flygfoton och modernaortofotona jämfördes. Resultatet indikerade att sandstens- och märgelstensproverna hade ungefärligenlika stor benägenhet att brytas och att kalksten har mindre benägenhet. Nötningstester visade attsandsten från en lokal hade minst motståndskraft mot nötning, att sandsten från märgelstensområdenahade större motståndskraft och att kalkstensområdet hade marginellt större än märgelstensområdena.Enligt GIS-analysen hade sandstens- och märgelstensområdena en relativt stor känslighet förkusterosion och att kalkstensområdet inte var särskilt utsatt för kusterosion.

The effects of climate change can be seen across the globe in the form of drought, heavy rain, and a rise in temperature. To exemplify the effects of climate change, three areas, rich in archaeological sites, along the Swedish coast have been chosen to represent different conditions where different approaches are needed. The sites in combinations with material regarding climate change may show the fate of archaeological sites in coastal areas. While the effects of climate change on archaeology may not appear great, at closer look we can already see complications. A rise in global temperature is followed by the melting of, among other things, the polar ice which leads to a rise in sea levels. The rise of sea levels is one of the greatest threats to costal archaeological sites. The costal erosion following this will also have devastating effects on any archaeological sites in the costal environments. Is it possible to save many of these sites and objects through immense rescue efforts or do we have to accept that we cannot save it all? To prevent the loss of archaeological sites in costal environments we need to act sooner rather than later. A change in legal handling of the affected sites in combination with untested methods may be what is needed to get the preventative work started.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystadskommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystadkommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring viderosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan harhaft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien hari första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativaintervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds TekniskaHögskola.Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligtpreciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindrakonflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster. / This study investigates how coastal erosion is being managed at the local government ofYstad. It also evolves the legal process that arose when the local government of Ystad appliedfor permission to extract sediment at the Sandhammaren bank for beach nourishment at thedamaged areas. The purpose of the study has been to unravel the aims of the differentparticipants and how those aims have been managed. The method of the study has mainlybeen textual studies of material in the legal process but has also included qualitativeinterviews with informants representing the county administrative board of Scania, TheMunicipality of Ystad and the Faculty of Engineering at Lund University.The result from the study shows how the different administrative authorities’ aims arecompatible but often unclearly worded. More elaborative aims and better integration amongstthe administrative authorities could lead up to more efficient coastal management.

The following study investigates how a sand dune system in the central part of Laholm Bay (Laholmsbukten) in Halland County, Sweden, has evolved over the time period 1947 to 2014. Effort was made to contribute to improved knowledge of how geomorphological variations and anthropogenic activity in the area have been influenced by each other over time. The study is aiming to provide an improved science basis for further development of coastal management in the area. Initial focus points were to investigate the correlation over time between changes in dune system morphology, vegetation distribution and anthropogenic influence. Furthermore connections were made as to how climate has influenced the development and how climate change during the 21st century might affect the area. Methods used during the course of this study entailed fieldwork and remote sensing of aerial photographs. Changes in dune system dynamics, land cover and human impact on the area over time were analyzed. The result demonstrates that the area has undergone dynamic changes, affected by climatological aspects, human activities as well as vegetation changes. Decreasing topographic variations in the southern part of the dune system compared to the north is identified to be dependent on variations in soil fractions. This combined with the identified changes in vegetation distribution over time has an affect on erosion and deposition processes within the area. Future climate change during this century may further increase the dynamic behavior of the dune system, an important aspect to consider within local coastal management. / Följande studie utreder hur ett sanddynsområde i de centrala delarna av Laholmsbukten i Hallands län utvecklats under tidsperioden 1947-2014. Syftet var att skapa en uppdaterad kunskapsbild av områdets geomorfologiska utveckling och hur den antropogena aktiviteten i området har påverkat denna, för att, om möjligt bidra med underlag till en utveckling av förvaltningsarbetet i kustområdet. Fokus låg på att utreda sambanden mellan förändringar av landskapets morfologi, vegetationens utbredning och antropogen påverkan. Vidare undersöks hur klimatet under tidsperioden kan ha bidragit till den geomorfologiska utvecklingen och hur området kan komma att förändras fram till sekelskiftet år 2100. Arbetet innefattade fältarbete och fjärranalys av flygbilder. Faktorer såsom dynsystemets dynamik, areella förändringar i marktäcke och mänsklig påverkan på området analyserades. Resultatet påvisar att sanddynsområdet genomgått dynamiska förändringar över tid som kan antas bero på klimatologiska aspekter i kombination med mänsklig aktivitet och vegetationsförändringar. Dynområdets minskande relief i nord-sydlig riktning och variationer i dynkantens förskjutning över tid är beroende av det dynbildande materialets sammansättning. I kombination med identifierade variationer i vegetationens utbredning påverkar detta erosions- och ackumulationsförutsättningarna i området. Klimatförändringar under detta sekel kan komma att påverka de faktorer som reglerar dynsystemets uppbyggnad vilket kan öka dynamiken i systemet ytterligare. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till i förvaltningen av dynområdet.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar när det kommer till klimatförändringarna. Inte minst i att anpassa samhället för att hantera konsekvenser som stigande havsnivåer och kusterosion. Denna studie kommer därför att undersöka hur arbetet kring stigande havsnivåer och kusterosion hanteras och samordnas i kommunal och regional fysisk planering. Den kommer också att undersöka vad nationella och regionala planeringsdokument har för betydelse för kustkommuners implementering av åtgärder i sin översiktsplanering. Syftet med studien är att undersöka fyra skånska kustkommuners arbete med frågan. I studien används teorier kring governance (nätverksstyrning), New Public Management, implementeringsteori, wicked problems och ett analysverktyg om skyddsstrategier: reträtt, försvar och attack. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där fallstudier använts som metodologi, databassökningar med nyckelord samt dokumentstudie med närläsning som metod. Det empiriska material som studerats är kommunernas översiktsplaner och regionala planeringsdokument. Det har också skett en närläsning av nationella planeringsdokument som en viktig bakgrund i studien. Under uppsatsen har vi även haft kontakt med två tjänstepersoner inom kommunal förvaltning. Genom sin expertkunskap har de bidragit med vägledning i hur planeringsvärlden fungerar. Studien har visat på både likheter och skillnader i kommunernas strategier för upprättande av kustskydd. Länsstyrelsen Skåne anser dock att samtliga kommuner är för vaga i sin vägledning. Av både de nationella planeringsdokumenten och det empiriska materialet framgår det att flera aktörer anser att ansvaret för klimatfrågan är otydligt. Den nationella nivån kritiseras också för att ge för vaga riktlinjer. Nätverksstyrningen och lagstiftningen är två orsaker som ofta lyfts fram. Genom det empiriska materialet kan vi se att otydliga riktlinjer leder till problematik när länsstyrelsen och kommunerna gör olika bedömningar kring implementering av kustskydd. Vi har kunnat konstatera att det ofta sker en krock på grund av det kommunala planmonopolet. Kommunerna och i vissa fall även länsstyrelserna efterfrågar tydligare statlig styrning. Vår bedömning är att det kan finnas en fördel med att den statliga styrningen i klimatanpassningsfrågan förtydligas. Antingen genom tydligare lagstiftning eller bättre samordning av en myndighet. Vi bedömer också att kommunerna behöver låta klimatanpassningsfrågan ta större utrymme i översiktsplaneringen. / Our society is facing major challenges when it comes to dealing with climate change, not least in adapting society to deal with consequences such as rising sea levels and coastal erosion. This study will examine how the work on rising sea levels and coastal erosion is managed and coordinated in municipal and regional spatial planning. It will also examine how national and regional planning documents affect the implementation of coastal protection in the municipalities' comprehensive planning. The purpose of the study is to investigate four coastal municipalities in Skåne. The study uses theories of governance, New Public Management, implementation theory, wicked problems and an analysis tool on protection strategies: retreat, defense and attack. The thesis has a qualitative approach where case studies are used as a methodology, data base researches and document study with close reading as a method. The empirical material studied is the municipalities' comprehensive plans and regional planning documents. A close reading of national planning documents has also been used as an important background to the study. During the thesis, we have also had contact with two experts in municipal administration. Through their expertise, they have contributed with knowledge of how the planning world is functioning. The study has shown both similarities and differences between the municipalities and their strategies for establishing coastal protection. However, the County Administrative Board of Skåne believes that all municipalities are too vague in their guidance. Both the close reading of the national planning documents and the empirical material show that several actors consider the responsibility for the climate issue to be unclear. The national level is also often criticized for providing unclear guidelines. Governance and legislation are often identified as causes. In the empirical material, we can see that unclear guidelines lead to problems when the county administrative boards and the municipalities make different assessments regarding the implementation of coastal protection. We have found that there is often a clash due to the Swedish municipal planning monopoly. The municipalities, and in some cases also the county administrative boards, demand clearer state control. Our assessment is that there may be an advantage in clarifying the governmental management of the climate change adaptation issue, either through clearer legislation or better coordination by an authority. We also believe that municipalities have to prioritize the climate change adaptation issue better in their comprehensive planning.

The coastline along Högklint and Gråberget, Gotland, Sweden, was examined in order to establish therate of cliff erosion, erosion patterns, as well as some of the driving factors of the erosional processes in the area. Picture comparisons of the coastline reveal some major geomorphological changes in the area over the last 100 years, and the coast is still changing. At present, gardens are slowly disappearing over the cliff edge, and during storms Buske fishing place is threatened to be destroyed.Cliff retreat values could be obtained on two locations with the help of a Light Detection and Ranging (LiDAR) system. Scans were made with the LiDAR in January and May 2013. The scans were latercompared in CloudCompare and a mean erosion rate of 0.159 m/a was obtained for the Högklint siteand 0.123 m/a for the Gråberget site. The cliffs were also studied with a Schmidt hammer that clearly showed how that the cliff face was more eroded below the visible groundwater table than above it. With Gemini Tinytag data loggers temperatures were measured from October 2012 to May 2013 at the surface of the cliff face and inside the cliff at a depth of 4.5 cm and 9.5 cm. It could be concluded that tempera- tures were within the frost-cracking window (-10 to -3 ºC) for 19.7 Julian days, not consecutive. Due to the visibly high water content in the cliff and temperatures within the frost-cracking window, ice segre- gation within the cliff is a possible eroding factor in the area.The cliffs are subjected to erosion caused by ground-, melt-, and rainwater in a significant degree, possibly even more so than by the impact of breaking waves. It is important that the municipality ofGotland takes action to prevent further damage on personal property and to prevent personal injury. Todo this further studies needs to be done on how future climate change will effect the coast and rate oferosion. / Kuststräckan längs med Högklint och Gråberget, Gotland, Sverige, undersöktes för att etablera erosionshastighet,erosionsmönster och de drivande erosionsprocesserna i området. Genom återfotografering ochbildjämförelse av kuststräckan konstateras stora geomorfologiska förändringar de senaste 100 åren.Kustförändringarna är en pågående process. I dagsläget försvinner trädgårdar bit för bit över klintkantenoch vid varje storm hotas Buske fiskeläge att förstöras.Med en Light Detection and Ranging (LiDAR) radar erhölls data över hur mycket som försvunnitfrån klinten på två platser längs området. LiDAR- skanningarna gjordes i januari och maj 2013. Mätningarnajämfördes sedan i CloudCompare och visade på ett medelvärde av erosionshastigheten på0,159 m/a för platsen vid Högklint och 0,123 m/a för platsen vid Gråberget. Klintarna undersöktes ocksåmed en Schmidt-hammare. Resultatet visar hur klippväggen är mer eroderad under den synliga grundvattennivånän över den. Mellan oktober 2012 och maj 2013 mättes temperaturen på klintväggen, samt4,5 cm och 9,5 cm inne i berget, med hjälp av Gimini Tinytag datainsamlare. Resultatet visar att temperaturenlåg inom spannet för frostsprängning, dvs -10 till -3 ºC, i sammanlagt 19,7 dygn. Dessa lågatemperaturer tillsammans med den höga andelen synligt vatten i klinten möjliggör för bildandet avsegregationsis inne i klinten. Detta kan vara en bidragande orsak till uppluckring av klintväggen ocherosion i området.En betydande del av klinterosionen längs med kusten sker på grund av grund-, smält-, och regnvatten,kanske till och med i högre grad än brytande vågor. Det är viktigt att Gotlands kommun vidtar åtgärderför att förhindra skada på egendom och personskador. Mer studier behövs för att ta reda på hur framtidaklimatförändringar kommer att påverka klintarna och erosionshastigheten längs med kusten.