Det senaste årtiondet har man uppmärksammat läkemedelsrester i den akvatiska miljön. Kommunala avloppsreningsverk är en av de viktigaste källorna till detta. Denna rapport behandlar frågan om att bygga ut avloppsreningsverk med teknik för att reducera läkemedel från kommunalt avloppsvatten. En telefonenkät har genomförts med personal på kommunala avloppsreningsverk. Med hjälp av den försöker rapporten sammanfatta läget för läkemedelsrening i svenska kommuner, hur långt man har kommit, vilka drivkrafter som kan stimulera arbetet och utmaningar som kan komma med det. Rapporten försöker också identifiera skillnader mellan kommuner som kan avgöra om man jobbar för att införa läkemedelsrening. Undersökningen visar att majoriteten av svenska kommuner ännu inte har börjat jobba med frågan; de som har börjat är främst stora kommuner. De flesta har dock hört talas om minst en reningsteknik för läkemedelsrening. I små kommuner är ekonomi och brist på kunskap en framtida utmaning. För de flesta kommuner skulle lagstiftning och lokala politiska beslut vara de viktigaste drivkrafterna för att börja jobba med frågan. Ungefär hälften av kommunerna uppgav att de trodde man skulle börja jobba med frågan inom 15 år. / Pharmaceutical residues in the aquatic environment has been a growing concern in the last decade, and municipal wastewater treatment plants (WWTPs) are an important source of pharmaceuticals to the aquatic environment. This paper treats the question of upgrading public WWTPs with technology for reducing pharmaceutical residues in wastewater. By means of a telephone survey directed at personnel at municipal WWTPs, this report tries to conclude the position of Swedish municipalities; what work has already been done in this area, what possible motives might propel upgrading WWTPs, and challenges that might follow with it. The report also investigates whether there are any differences between municipalities that might determine whether a municipality has engaged in this area. The investigation shows that the majority of Swedish municipalities has not yet started working towards upgrading WWTPs. Those that have are mainly large municipalities. However most have heard of treatment techniques. For small municipalities economy and a lack of knowledge pose a future challenge. For most of the municipalities, legislation and local political decisions would be the most important drives towards upgrading WWTPs. About half of the municipalities in the survey thought that they might start working towards upgrading WWTPs within 15 years.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-65448 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lindqvist, Frida |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds