Detta arbete fokuserar på lärares upplevelser av och förhållningssätt till att undervisa elever som kämpar, men som inte alltid når ända fram till ett godkänt betyg. Lärare som arbetar i dessa grupper ser hur elever utvecklas och ibland gör väldiga framsteg, men ändå uppnår de inte de formella betygskraven. Frågan är hur lärarna upplever detta, att deras arbete på ett sätt styrs och bedöms av orimliga mål och att det arbete de faktiskt lägger ner många gånger osynliggörs då det inte är mätbart i förhållande till betygskrav etc. Min huvudfråga är alltså vad skolans resultatförväntningar innebär för de lärare som arbetar med elever som befinner långt ifrån betygskraven i matematik. Min studie kan ses som ett försök att länka samman studier om styrning och bedömning som kanske inte specifikt fokuserar på matematik med forskning som fokuserar just kommunikation och pedagogik i förhållande till matematik. Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare som undervisar elever i behov av stöd i de senare årskurserna i grundskolan upplever och förhåller sig till kraven på att alla elever förväntas uppnå godkänt. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:•Hur uppfattar lärarna det målstyrda betygsystemet?•Hur påverkar kraven på godkänt förutsättningarna för undervisning?•Hur hanterar lärarna kraven på godkänt?•Hur påverkar kraven på godkänt lärarnas relationer med elever, föräldrar och skolledning?Mina teoretiska utgångspunkter är dels en professionsteori och dels en ramverksteori. Evetts (2009) tankar kring professionens olika sidor kan hjälpa mig att förstå lärarnas situation med ett mer kontextualiserande raster och också få förståelse för hur förändringar de senaste decennierna har påverkat lärarens profession. Spänningsfältet mellan att å ena sidan tillmötesgå elevers behov och å andra sidan leva upp till krav på resultat i form av godkända betyg blir här intressant. Windschitls (2002) ramverksteori kompletterar genom att mer ge mig möjligheten att i den konkreta lärarvardagen se olika dilemman utifrån flera olika perspektiv, politiskt, konceptuellt, pedagogiskt och kulturellt.Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex betygsättande matematiklärare som arbetar med elever i behov av stöd har intervjuats utifrån deras upplevelser och förhållningssätt till att alla elever i grundskolan förväntas uppnå ett godkänt betyg. Utifrån hur lärarna har svarat är det tydligt att den målrelaterade styrningen mot godkända betyg gör sig påmind på flera olika sätt. Bland de intervjuade lärarna finns det ingen gemensam syn på det nuvarande mål- och resultatstyrda betygsystemet, utan det skiljer sig i stället en hel del och som intervjuare kan jag utifrån beskrivningen av de enskilda eleverna få en förståelse för deras sätt att se på systemet. En övervägande del av de intervjuade upplever dock att gränsen mellan godkänt och inte godkänt blir alltför definitiv. Lärarna har sina kunskaper och idéer om hur dessa elever i behov av stöd i matematik på bästa sätt ska kunna utveckla sina kunskaper i matematik, men samtidigt måste de ta hänsyn till kravet på godkänt, vilket i sin tur påverkar lärarnas sätt planera och genomföra undervisning. Målet för de intervjuade lärarna var tydligt, att kunna leda eleverna mot ett godkänt betyg, vägen dit såg däremot olika ut. För vissa var godkänt på ett tydligt sätt prioriterar medan andra såg det som ett mål bland flera. Kraven på godkänt påverkar också relationerna till elever, föräldrar och skolledning. Dessa relationer skapar, tillsammans med andra faktorer, olika typer av dilemman; politiska, konceptuella, pedagogiska och kulturella beroende på hur elevunderlag, organisation och kunskapssyn ser ut på de olika undersökta skolorna.Resultatet av denna studie ger en förståelse för hur styrning påverkar det vardagliga arbetet i klassrumsmiljön. Det ger också ett vidare perspektiv på hur politiska beslut och bakom-liggande ideologier kan få inverkan på hur speciallärare/lärare förväntas agera i sitt yrkesutövande på de olika nivåerna. Det stärker också sättet att se på lärarens profession och autonomi i relation till elever i behov av stöd i matematik. Arbetet ger också verktyg att se på de dilemman som uppstår i en komplex lärandemiljö och därmed kunna analysera det arbete och den verksamhet elever och lärare befinner sig i.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27300 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Rangstrand Hjort, Sarah |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds