Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd. / Discourse prosody and semantic preference are inherent aspects of language. As soon as a word becomes part of text, it seizes to exist as an isolated unit. The aim of this thesis was to study quantitatively the use of the lemmas woman and man, and the compound nouns containing them, in the works of August Strindberg. The material used consists of his novels The Red Room, Gothic Rooms and Black Banners. The occurrence of the two lemmas was observed with respect to frequency, the degree of emotional weight in compounds and the distribution of lexicalized compounds between women and men. Additionally, the context of lemmas was observed diachronically, through an analysis of discourse prosody and semantic preference of the collocations for woman and man. The results showed that the lemma man is mentioned more often than woman. Most compounds for man are lexicalized, while the opposite pertains to women. Compounds containing woman are more often negatively charged. Meanwhile, compounds containing man are predominantly neutral. The analysis of collocations for the lemmas was not able to map the author’s attitude accurately and more data and deeper methods of analysis are needed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-157535 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Guseinova, Fatima |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds