I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-17961 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ivarsson, Sebastian |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds