Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter. Flera företag har infört någon form av belöningssystem men det finns inga optimala belöningssystem utan ett företag måste välja ett belöningssystem som är anpassad för företagets specifika situation. Vid implementering av belöningssystem i företag kan belöningssystemet medföra effekter. Ett väl utformad belöningssystem kan leda till positiva effekter för företaget.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur användning av belöningssystem till ledande befattningshavare påverkar AMF, Ericsson, SEB och AB Volvo. Vår avsikt är att få en förståelse om vilka effekter som kan uppstå från att använda belöningssystem till ledande befattningshavare. Vi vill även få en förståelse för hur dessa företag och deras intressenters uppfattning om belöningssystem till ledande befattningshavare är.Metod: Vi har tillämpat en indirekt induktivt ansats där vi har pendlat fram och tillbaka mellan teori och empiri. Vi har främst använt en kvalitativ forskningsstrategi i studien. Litteraturgenomgången består av litteratur och vetenskapliga artiklar som berör belöningar, agentteorin och motivation. Empirin består av tidningsartiklar där våra studerade företags belöningssystem har uppmärksammats i massmedia.Slutsats: Vi har kommit fram till att belöningssystemet huvudsakligen har påverkat de studerade företagen på ett negativ sätt, på grund av att de inte har beaktat vissa faktorer. Vi har identifierat att utformningen av belöningssystem är en utlösande faktor som har påverkat AMF, Ericsson, SEB och AB Volvo. Vi har då funnit att belopp och prestation är utlösande faktorer till hur intressenter, särskilt aktieägare uppfattar programmet. Medan andra intressenter ser företagets moraliska handlingar som central. Dessa företag bör då ta hänsyn till sina intressenter vid utformning av belöningsprogram för de är beroende av sina intressenter på ett eller annat sätt som arbetskraft och kapital. Om inte hänsyn tas kan det leda till att de studerade företagens legitimitet påverkas. Företag använder belöningssystemet som ett konkurrensmedel för att behålla medarbetarna. / Program: Civilekonomprogrammet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-20753 |
| Date | January 2011 |
| Creators | KARIN, LEE, LIN, LIEU |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | VT2011-CE06, |
Page generated in 0.0026 seconds