In this study the relatively new role-playing phenomenon is investigated, with games such as Dungeons and Dragons. This investigation is carried out in part from a religion psycho-social perspective as well as an object relations theory perspective. The occurrence, which is multifaceted, came to Sweden from the United States toward the end of the 1970’s. In this study, both ’live’ and ’table’ forms of role-playing are focused on, where the experience of stories and adventure in so called secondary worlds are particularly central. In these stories and adventures, existential questions as well as various forms of fantasy religion often take an important position. I have chosen to study these phenomena in part because I with others feel that the psychology of religion in our late modern Swedish secularized context needs to broaden its field of research by incorporating meaning-making behaviour in a more general context, partly because I feel that hypothetically speaking there exist several similarities between the practising of a role-playing game and the practising of a religion. This study has three theoretical points of departure: object relations theory, according to Winnicott, et al; Pruyser’s Three Worlds Model; as well as a theory of ritual based on Erikson. In addition, the role-playing phenomenon is compared to the late modern context and the Swedes different worldview-profiles. The study is founded in six intensive interviews, which make it impossible to draw any general conclusions, but from a religion psycho-social and an object relations theory perspective the concluded result points to that the role-playing phenomenon on several points can be viewed as a substitute for religion. From this, I feel that it is of the utmost importance for our societies psycho-social and existential health that we study how we can aid children and adolescents in their ability to create consistent functional and symbolically rich systems of meaning, which they can express and share with others. My intention is that this study of the role-playing phenomenon in some form shall lend itself to the illumination of these extremely important questions. / I denna religionspsykologiska studie undersöks det relativt nya rollspelsfenomenet, med spel som t ex Drakar & Demoner, dels undersöks det mer allmänt ur ett religionspsykosocialt perspektiv, dels mer specifikt ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. Företeelsen, som kom till Sverige från USA i slutet av 1970-talet, är mångfasetterad, men fokus i denna studie ligger på (bords)rollspel och levande rollspel, s k lajv, där det framför allt är den magiska berättelsen och berättandet och upplevelsen av historier och äventyr i så kallade sekundära världar som är det centrala. I dessa berättelser och äventyr har dessutom de existentiella frågorna och olika former av fantasireligioner ofta en framträdande plats. Jag har valt att studera detta fenomen dels för att jag med andra anser att religionspsykologin i vår senmoderna svenska sekulariserade kontext behöver bredda sitt forskningsfält till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, dels för att jag hypotetiskt anser att det finns flera likheter mellan utövandet av rollspel och utövandet av en religion: båda utövas i den illusionistiska världen; i båda sker ett rolltagande och en identifiering med olika roller, och genom detta rolltagande och denna identifiering samt möjligheten till projicering, verkar båda kunna ge lindring för s k dåliga objekt; dessutom innehåller båda rituella inslag; och båda erbjuder en möjlighet till bearbetning av existentiella frågor. För att undersöka dessa antaganden har jag för denna studie valt tre teoretiska utgångspunkter: objektrelationsteorin, enligt Winnicott med flera; Pruysers trevärldsmodell; och en ritualteori där fokus ligger på Eriksons begrepp ”ritualisering”. Utöver detta ställs rollspelsfenomenet mot den senmoderna kontexten och svenskarnas olika livsåskådningsprofiler, där det verkar som om de unga i större utsträckning, än de äldre, intresserar sig för de existentiella frågeställningarna, vilket också styrks av denna studie. Studien grundar sig på sex djupintervjuer, vilket gör att det inte går att dra några generella slutsatser. Men ur ett religionspsykosocialt och objektrelationsteoretiskt perspektiv pekar ändå det sammanställda resultatet på att rollspelsfenomenet på en rad punkter kan ses som en form av religionssubstitut, vilket innebär att det i den svenska senmoderna sekulariserade kontexten är ytterst ändamålsenligt att religionspsykologin breddar sitt forskningsområde till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, där fokus gärna kan ligga på hur och i vilka sammanhang vi bearbetar existentiella och religiösa frågeställningar. Utifrån dessa resultat anser jag dessutom att det är av största vikt för vårt samhälles psykosociala och existentiella hälsa att vi studerar hur vi kan underlätta för barn och ungdom att dels skapa sammanhängande, funktionella och symboliskt rika meningssystem, dels studera hur de i sina liv kan ge uttryck för dessa meningssystem såväl som dela dessa med andra. Min intention är att denna studie av rollspelsfenomenet i någon mån ska bidra till att belysa dessa, som jag ser det, ytterst angelägna frågor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-466613 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Lloyd, Christina |
| Publisher | Uppsala universitet, Religionsbeteendevetenskap, Uppsala universitet, Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds