In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses. For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality. Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet. Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-43659 |
Date | January 2020 |
Creators | Kheder, Sara, Alp, Ümran |
Publisher | Södertörns högskola, Företagsekonomi, Södertörns högskola, Företagsekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds