Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-105807 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Johansson, Olivia |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds