Den svenska narkotikapolitiken utgörs av två inriktningar där den ena är nollvision och den andra är harm reduction. Den sistnämnda är en inriktning som syftar till skadereducering vilket också är grundtanken bakom den omdiskuterade behandlingsformen läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, även kallad LARO. Syftet med denna uppsats är att beskriva variationer i uppfattningar av fenomenet LARO. De frågeställningar som undersökts i studien har kretsat kring vilka uppfattningar socionomer har av behandlingsformen samt vad som främjar och försvårar en framgångsrik behandling. För att få en djupare förståelse för de yrkesverksammas uppfattningar av LARO har en fenomenografisk ansats använts. Vidare har åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med socionomer som arbetar med beroende- och missbruksproblematik. Studiens empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats, tidigare forskning samt teorin kring harm reduction vilket har ansetts vara relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Vidare har studiens resultat presenterats under fem olika beskrivningskategorier som skildrar variationer i uppfattningar. De är vägen till drogfrihet, livslångbehandling för ett liv utan missbruk, sidomissbruk försvårar framgångsrik behandling, framgångsfaktorer för samverkan samt hindrande faktorer för samverkan. Studien leder oss att dra slutsatsen att vi med hjälp av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt kunde bidra till diskursen kring harm reduction genom att bevisa insikt i uppfattningar av de som faktiskt arbetar inom området. / The Swedish drug policy consists of two directions, zero tolerance and harm reduction. The latter aims to reduce the consequences of drug addiction through treatment and one such treatment method is known as 'Medicine Assisted treatment for Opioid Dependence' (LARO). The purpose of this study is to describe variations in perceptions of the phenomenon LARO. The questions examined in this study were regarding social worker’s perceptions of LARO and what promotes and complicates a successful treatment outcome. In order to gain a deeper understanding of the professionals' perceptions of LARO, a phenomenographic approach has been used. Eight qualitative semi-structured interviews were conducted with social workers who work with substance abuse. The study's empirical data has been analyzed with a phenomenographic approach, previous research and harm reduction as a theory. The study's results have been presented under five different description categories that highlight variations in perceptions. They are prerequisites for a life without drugs, lifelong treatment for a life without addiction, side use complicates successful treatment, success factors for cooperation and impeding factors for cooperation. The study leads us to conclude that by using a phenomenographic approach we were able to contribute to the discourse surrounding harm reduction by proving insight to the perceptions of those actually working in the area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25377 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lundin, Fanny, Holst, Beatrice |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds