Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-39412 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Gerdsdorff, Hanna |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds