Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska och psykiska ohälsa. Ambulanssjuksköterskan är oftast den första personen i vårdkedjan som möter våldsutsatta kvinnor i en prehospital miljö. Syfte: Syftet med studien var att få en djupare beskrivning av ambulanssjuksköterskans upplevelser av att identifiera våldsutsatta kvinnor prehospitalt. Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades och vid intervjuerna användes Critical Incident Technique. Studien genomfördes på två ambulansstationer i ett län i Sverige där åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien. Analys av intervjuerna utgick från fenomenologin som inriktade sig på ambulanssjuksköterskans levda erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman som benämndes våldets uttryck, våldets kommunikation och våldsrelaterad kunskap och erfarenhet. De tre teman genererade i åtta underteman. Konklusion: Det upplevdes enkelt att misstänka våld av flera skäl men att det var svårare att få våldet bekräftat och identifierat på grund av flera hinder i omhändertagandet. Alla hinder baserades på att det saknades tillräckligt med erfarenhet, kunskap och utbildning om ämnet. / Background: Men's violence against women is a global problem and a serious threat to women's physical and mental illness. The ambulance nurse is usually the first person in the care chain to meet abused women in a prehospital environment. Aim: The purpose of the study was to get a deeper description of the ambulance nurse's experiences of identifying abused women in prehospital care. Method: A qualitative interview study was applied and the Critical Incident Technique was used in the interviews. The study was performed at two ambulance stations in a county in Sweden. Eight ambulance nurses participated in the study. Analysis of the interviews was based on a phenomenological method that focused on the ambulance nurse's lived experiences of meeting abused women. Results: The analysis led to three themes called violence expression, violence communication and violence-related knowledge and experience. The three themes generated in eight sub-themes. Conclusion: It was experienced that it was easy to suspect violence for several reasons, but it was more difficult to get the violence confirmed and identified due to several obstacles in care. All obstacles were based on lack of sufficient experience, knowledge and training in domestic violence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82805 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Skantz, Caroline, Harnestig Olsson, Gabriella |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds