Studien utforskar området mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrån nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhålla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat på en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell särart. Detta har lett till en uppdelning om “vi” och “de Andra” och därmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spår av denna uppdelning i försvarspolitiken. Syftet med studien är således att undersöka hur den försvarspolitiska diskursen i offentliga media konstruerar “svenskhet” och “den nationella gemenskapen”. Diskursteoretiska perspektiv används för att utforska hur olika strukturella nivåer påverkar identitetsskapande. Studien har genomförts genom diskursanalys av tidningsartiklar och blogginlägg. För det första konstrueras den nationella identiteten i relation till “signifikanta andra”. Den mest framträdande signifikanta andra i diskursen är Ryssland som konstrueras som en hotbild gentemot vilken Sverige identifierar sig. För det andra interagerar strukturer som Norden, EU och Nato i diskursen, och interpellerar subjektspositioner som solidaritet, neutralitet och nordisk gemenskap. Dessa internationella samarbeten diskuteras i relation till Sveriges roll internationellt samt de delade värderingar som de grundar sig på. För det tredje finns en underliggande hegemoni i nationalismen som grundas i nationalstater och som genomsyrar diskursen och påverkar hur den nationella identiteten konstrueras. / This study explores the area between the Swedish integration policy, which actively tries to get away from expressions of nationalism, and the Swedish defense policy that seems to maintain them. The integration policy has been accused of being too focused on the notion that immigrants and Swedes each have a distinct cultural nature. This has led to a division of "us" and "the Others" and thereby the failure of the integration policy. The study examines the traces of this division in defense policy. The purpose of this study is therefore to examine how the defense policy discourse in the public media constructs "Swedishness" and "the national spirit of community". Theoretical perspectives from discourse theory are used to explore how different structural levels affect the shaping of identity. The study was conducted through a discourse analysis of newspaper articles and blog posts. Firstly the national identity is constructed in relation to "significant others". The most prominent significant other in the discourse is Russia, which is constructed as a threat. This threat is one of the factors which defines what is and isn’t “Swedish”. Secondly, structures like the Nordic geopolitical area, the EU and NATO interact in the discourse, and interpellate subject positions such as solidarity, neutrality and a Nordic spirit of community. These international collaborations are discussed in relation to Sweden's role internationally and the shared values which they are based on. Thirdly, there is an underlying hegemony of nationalism which is based in nation states. It permeates the discourse and influences how national identity is constructed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-229753 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Schweitz, Erika, Montanares, Genny |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds