Studien utforskar området mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrån nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhålla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat på en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell särart. Detta har lett till en uppdelning om “vi” och “de Andra” och därmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spår av denna uppdelning i försvarspolitiken. Syftet med studien är således att undersöka hur den försvarspolitiska diskursen i offentliga media konstruerar “svenskhet” och “den nationella gemenskapen”. Diskursteoretiska perspektiv används för att utforska hur olika strukturella nivåer påverkar identitetsskapande. Studien har genomförts genom diskursanalys av tidningsartiklar och blogginlägg. För det första konstrueras den nationella identiteten i relation till “signifikanta andra”. Den mest framträdande signifikanta andra i diskursen är Ryssland som konstrueras som en hotbild gentemot vilken Sverige identifierar sig. För det andra interagerar strukturer som Norden, EU och Nato i diskursen, och interpellerar subjektspositioner som solidaritet, neutralitet och nordisk gemenskap. Dessa internationella samarbeten diskuteras i relation till Sveriges roll internationellt samt de delade värderingar som de grundar sig på. För det tredje finns en underliggande hegemoni i nationalismen som grundas i nationalstater och som genomsyrar diskursen och påverkar hur den nationella identiteten konstrueras. / This study explores the area between the Swedish integration policy, which actively tries to get away from expressions of nationalism, and the Swedish defense policy that seems to maintain them. The integration policy has been accused of being too focused on the notion that immigrants and Swedes each have a distinct cultural nature. This has led to a division of "us" and "the Others" and thereby the failure of the integration policy. The study examines the traces of this division in defense policy. The purpose of this study is therefore to examine how the defense policy discourse in the public media constructs "Swedishness" and "the national spirit of community". Theoretical perspectives from discourse theory are used to explore how different structural levels affect the shaping of identity. The study was conducted through a discourse analysis of newspaper articles and blog posts. Firstly the national identity is constructed in relation to "significant others". The most prominent significant other in the discourse is Russia, which is constructed as a threat. This threat is one of the factors which defines what is and isn’t “Swedish”. Secondly, structures like the Nordic geopolitical area, the EU and NATO interact in the discourse, and interpellate subject positions such as solidarity, neutrality and a Nordic spirit of community. These international collaborations are discussed in relation to Sweden's role internationally and the shared values which they are based on. Thirdly, there is an underlying hegemony of nationalism which is based in nation states. It permeates the discourse and influences how national identity is constructed.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter. Vi kommer fram till att den svenska nationella identiteten är starkt förknippad med socialdemokratin och folkhemmet. I folkhemmet vävs tre centrala begrepp samman vilka utgör grunden för den svenska nationella identiteten. Dessa tre är demokrati, medborgarskap och modernitet. I vår analys kommer vi fram till att böckernas bilder förmedlar en svensk nationell identitet baserad på dessa tre begrepp. Vidare finner vi att den svenska nationella identiteten visar sig tydligast i jämförelse med bilder som representerar andra nationer och deras medborgare. Detta betyder att ett kollektivt vi framträder i kontrast till framställningarna av dem i läroböckerna. I den avslutande diskussionen reflekterar vi kring de problem som kan uppstå när den svenska identiteten manifesteras genom att man utmålar den andre som stereotyp. Vi lyfter fram att detta ställer krav på pedagogen att ha ett kritiskt förhållningssätt till de läroböcker som används i undervisningen. / The aim of this essay is to sort out what the Swedish national identity is said to consist of. Further, we aim to examine if, and how, Swedish national identity is conveyed through textbooks written for the course Samhällskunskap A in the Swedish gymnasieskola. In order to do this, we perform a semiotic analysis of selected images from three textbooks. In an analysis of this kind one reads the images as text. Our model for the analysis is based on Bathes’ semiotic model for analysing images and the myths they convey. We come to the conclusion that the Swedish national identity is strongly connected to social democracy and folkhemmet. In folkhemmet three central concepts form the foundation of the Swedish national identity. These three concepts are democracy, citizenship and modernity. In the analysis we come to the conclusion that the textbooks’ images convey a Swedish national identity based on these three concepts. Further, we find that the Swedish national identity is made clearest in a comparison to images representing other nations and their citizens. This means that a collective us is visible in contrast to the representations of them in the textbooks. We reflect upon the problems that can arise when the Swedish identity is manifested through stereotyping the other, in our closing discussion. We focus on the demands that this puts on the teacher to have a critical approach towards the textbooks that are used in the education.

Genom att använda kvalitativ innehållsanalys och kritiskt diskursanalytiska teorier och metoder undersöker denna studie hur ’svenskhet’ konstrueras genom språket på svenska diskussionsforum för att söka reda på vilka som tillskrivs tillhöra och vilka som exkluderas från den svenska nationella identiteten. Resultaten visar att det dels inte finns en given norm för vilka som tillhör gruppen, men att det däremot är tydligt vilka som blir exkluderade.