Detta examensarbete avsåg att få svar på hur lärare i grundskolan uppfattar elevers mening med de naturvetenskapliga ämnena och hur intresse kan skapas för elever inom naturvetenskapen. Studien genomfördes på kvalitativ grund där datamaterialet inhämtats från semi-strukturerade intervjuer för att studera aktiva lärares erfarenheter och dra paralleller till forskningen. Studien använde sig av två teoretiska perspektiv för analysera den insamlade empirin, nämligen fenomenologin för att grunda analysen i lärares erfarenheter i sin helhet och det sociokulturella perspektivet från Vygotskij för att analysera hur elever skapar mening för de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet från studien visar att lärarnas upplevelser av elevers meningsskapande och intresse för naturvetenskapen i skolan berodde på en mängd faktorer som socioekonomisk bakgrund, hur vardagsspråk och ämnesspråks balans är viktig att uppehålla, hur det naturvetenskapliga arbetssättet ska prägla laborationer före bedömning för att gynna elevers intresse och hur läromedel inte kopplas till elevers vardag samt hur läsförståelse spelar roll för de ämnestexter som ska bearbetas inom ämnet av elever.Efter lärarnas upplevda erfarenheter så beskrev lärarna egna verktyg för att engagera elevernas intresse och meningsskapande inom ramen för sin undervisning. Här poängterades ledarskapsstrukturer, öppna laborationer, nedbrytningar och komplement till läromedel av läraren som stor vikt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-68798 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jansson, Daniel |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds