Abstract Sedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna. Jag riktar i denna uppsats min uppmärksamhet mot att studera hur författare från 70-talet och fram till idag konstruerar förståelsen av adoptionsfamiljen och etnicitet i de böcker som vänder sig till nyblivna adoptivföräldrar. Tanken är att söka finna vilka aspekter som i böckerna framställs vara problematiska för det adopterade barnet, både gällande hur man ser på barnets etniska avvikelse och barns förmåga till anpassning. Adoption är, just på grund av sin över tid föränderliga inställning i dessa frågor, intressant att studera ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien har genomförts med kritisk diskursanalys som teori och metod.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-9017 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Petters, Karin |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds