Denna studie syftar till att genom en diskursanalys studera hur svenska media konstruerar och upprätthåller bilden av gärningskvinnan samt hur det i sin tur främjar upprätthållandet av samhällets rådande makt- och genusordning. Studien är av kvalitativ karaktär och innehåller ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt gentemot omvärlden. Medias rapportering av tre svenska mordfall där en kvinna mördat en eller flera personer har studerats och analyserats i förhållande till befintliga teorier. I analysen av det insamlade materialet har tre huvuddiskurser upptäckts; gärningskvinnan som offer, gärningskvinnan som psykiskt sjuk, och gärningskvinnan som ond. Inom ramen för dessa huvuddiskurser har ett flertal underdiskurser identifierats. Studiens resultat har kunnat påvisa att kvinnlighet och kriminalitet i media framställs som två motsägande och oförenliga begrepp. Därav tenderar media bortförklara grovt kriminella kvinnors handlande genom att beskriva dem som något annan än ”vanliga” kvinnor – exempelvis som offer, psykiskt sjuka eller omänskligt onda. Detta sätt att kategorisera kriminella kvinnor som något annat än kvinnor gör att samhället slipper ifrågasätta de traditionella föreställningar som finns om kvinnlighet vilket riskerar understödja upprätthållandet av rådande makt – och genusordning. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för gärningskvinnan som medialt konstruerad i förhållande till den normativa femininiteten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-146843 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson, Anneli |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds