Syftet med denna studie var att studera hur lärare ser på PISA-undersökningen, och hur de upplever diskussionen som förs i politik och media om den. Tre fokusgruppsintervjuer med högstadielärare låg till grund för studien som är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt forskningsperspektiv. Analysprocessen baserades på fenomenologisk analys. De teoretiska utgångspunkterna var de om grupper, normer och konformitet, samt de om exponeringseffekten. Resultaten visar att PISA-undersökningen inte har någon framträdande roll i det dagliga arbetet i skolan och att undersökningen normalt inte diskuteras bland lärare. Många lärare är kritiska till utformningen av proven och dess brist på transparens. Man tycker att diskussionen som förs i media och politik om PISA-undersökningen får för stort utrymme och bidrar till en negativ syn på skola och lärare. Man menar vidare att det finns en stor okunskap bland politiker och andra som diskuterar PISA om just PISA-undersökningen och skola. Förbättrade resultat på provet tror man beror på ökad motivation och eventuellt på kompetensutvecklingssatsningar i skolan. Samstämmigheten bland lärare var stor när det gäller uppfattningar om PISA-undersökningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-154618 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Daroui, Sigrid |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds