97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23744 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lindelöw, Saga |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds