Roughly 130 000 dwellings have been officially registered since Norway as of summer 2009 passed their bill “Energimerkeforskriften” on energy performance certificates in buildings. The main objective is to decrease the total amount of national energy consumption by producing a methodology of calculation of the integrated energy performance of buildings as well as proposing cost effective measures to lower each building’s energy consumption. As the measures should not contravene nor be incompatible with the intended quality and character of the building, the “Energimerkeforskriften” exempts buildings that due to their historical and cultural values are protected cultural heritage legislation. The current system offers a couple of professional certification alternatives, but when two online semi-automatic methods developed specifically for non-professionals are by far the most used, and since the methods of calculation primarily have focused on modern building materials and construction, the rest of the historical building stock stands literally unprotected by incorrect performance certificates and high-risk energy efficient measures. The objective of this thesis is to identify if the current Norwegian energy certificate system poses a threat to older buildings. It also tries to pinpoint relevant additions in order to minimize those potential risks in a near future by relating potential impact to what is determined as the main character-defining values of a building. The results show that the system clearly has its flaws, mainly regarding the estimation of energy consumption, and that the automatically recommended energy efficient measures would pose a serious potential threat to the historical building stock of Norway if they were to be implemented. / Bakgrunden till arbetet är de krav som EU direktivet (2002/91/EF) om byggnaders energiprestanda ställer på upprättande av energideklarationer och energieffektiviserande åtgärdsförslag. Till följd av att direktivet lämnat utrymme för given tillämpningsmetod har Norge utvecklat ett deklarationssystem där gemene hus- och fastighetsägare fått möjlighet att själva genomföra sin energideklaration, något som i andra länder enbart får genomföras av oberoende experter eller företag. Sedan systemet togs i bruk under slutet av 2009 har cirka 130 000 unika energideklarationer genomförts av privatpersoner genom den officiella hemsidan för Energimerke-systemet. Hemsidan tillhandahåller ett energiberäkningsprogram vilket med hjälp av olika tekniska och byggnadsrelaterade uppgifter som registreras av använder genererar en energideklaration. Systemets beräkning av byggnadens energibehov och uppvärmningssystemets verkningsgrad faller sedan samman i ett energimerke som i sin tur är ett krav att ha vid försäljning eller uthyrning av en bostad. Utöver själva beviset rekommenderas även ett antal energieffektiviserande åtgärder. Med ett rådande undantag för kulturhistoriskt skyddade byggnader och ett system som inte är anpassat efter äldre konstruktioner verkar det dock kunna finnas vissa risker med den nuvarande metoden. För att genomföra en första granskning av systemet och dess möjliga konsekvenser för äldre byggnader i Norge har detta arbete därför ställt ett stort statistiskt underlag av tidigare energideklarationer mot utfallet i några fallstudier och simuleringar. Syftet är att ge svar på huruvida energideklarationssystemet utgör ett hot mot äldre byggnaders karaktärsbärande värden eller ej, samt försöka identifiera hur systemet kan förbättras och utvecklas. Ett viktigt moment i att försöka svara på arbetets frågeställningar har utgjorts av ett resonemang vilket lett fram till det sammanvägande begreppet karaktärsbärande värden. Satt i förhållande till energideklarationssystemets åtgärdsförslag och lagrummets egna varsamhetsparagrafer har det kunnat ge en fingervisning om vilka åtgärder som utgör störst risk för äldre byggnader. Resultaten visar att systemet med estimerade energiberäkningar verkar genera felaktiga värden som förvärras ju äldre och enklare byggnaderna respektive registreringarna är. Det är även tydligt att åtgärder med hög risk för byggnaders karaktärsbärande värden ständigt återkommer som förslag samtidigt som systemet ej heller tar hänsyn till kostnadseffektiva aspekter. För att minimera riskerna föreslås att systemets tekniska ramar utvidgas samtidigt som systemets åtgärdsförslag ses över och eventuellt begränsas till att gälla brukarrelaterade råd. / Spara och Bevara
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-211754 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Berg, Fredrik |
| Publisher | Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds