Return to search

Varför har cykelpendlingen ökat till och från Stockholms innerstad? / Why has bicycle commuting increased in and out of Stockholm City Centre?

Denna uppsats försöker identifiera faktorer som förklarar varför cykelpendlingen till och från Stockholms innerstad har ökat mellan 1980 och 2020. Vi bildar och väljer ut tre linjära regressionsmodellerna vilka vi anser vara de bästa modellerna utifrån ett flertal urvalskriterier. Resultaten visar att alla inkluderade variabler är signifikanta i respektive modell. Våra resultat, vilka är i linje med tidigare forskning, visar vidare följande: (a) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med cykelinfrastrukturkostnader, vilket tyder på att bättre cykelinfrastruktur gör att fler väljer cykeln till jobbet; (b) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med befolkningsstorleken; (c) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med trängselskatten, vilket tyder på att en överföring sker där en del bilister byter till cykelpendling p.g.a. trängselskatt; (d) antalet cykelpendlingsresor har ett negativt samband med BNP per capita. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att ett flertal faktorer har påverkat antalet cykelpendlingsresor till och från Stockholms innerstad mellan 1980 och 2020. / This thesis attempts to identify factors that explain why bicycle commuting in and out of Stockholm City Centre has increased between the years 1980 and 2020. We create and select three linear regression models, which we consider to be the best models based on several selection criteria. Our results show that the included variables in each respective model are significant. Our results, which are in line with previous findings in the literature, moreover, show the following: (a) the number of bicycle commuting trips is positively associated with bicycle infrastructure costs, which indicates that better bicycle infrastructure leads to more people bicycling to work; (b) the number of bicycle commuting trips is positively associated with population size; (c) the number of bicycle commuting trips is positively associated with the congestion tax, which indicates that a modal shift takes place where some motorists switch to bicycle commuting because of the congestion tax; (d) the number of bicycle commuting trips is negatively associated with GDP per capita. In summary, the results indicate that several factors have affected the number of commuting trips by bicycle in and out of Stockholm City Centre between 1980 and 2020.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-208175
Date January 2022
CreatorsWehtje, Philip, Delryd, Hugo
PublisherStockholms universitet, Statistiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0024 seconds