<p>Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.</p><p>Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.</p><p>De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker". En oreflekterad och oproblematiserad förståelse av mångfald riskerar att"låsa fast"människors olikheter i"kategorier"och på så sätt riskerar olikheter att essentialiseras. Det problematiska i talet om mångfald är inte att man fokuserar på människors olikheter utan att olikhetsdiskussionen snarare utgår från olika kategorier av människor än från individer.</p> / <p>The focus of this study is the concept of diversity and the movement of Amnesty International in Sweden. The starting-point of the study is partly the unproblematic and positive way of referring to diversity in Swedish working life and the public debate and partly the decision taken by Amnesty in Sweden to introduce a “diversity-policy” in the association.</p><p>The aim of the study is expressed in two steps: firstly, my aim is to analyse the understanding of Amnesty as an organisation, expressed by active Amnesty-members in Sweden. Secondly, my aim is to analyse the understanding of diversity, expressed by the members, and the way this understanding refers to the movement of Amnesty in Sweden. The empirical material is primarily based upon qualitative in-depths interviews with six active Amnesty-members. Social constructionism is used as a theoretical frame of reference and concepts as ethnicity, culture, multiculturalism and categorizing are essential in the study and used as theoretical tools in the analysis.</p><p>The main results are that the image of Amnesty and its members given in the interviews, is, in principle, exclusively positive, giving no space for a discussion of discrimination in the organisation. The understanding of diversity is based upon a conception of representation of different categories of people, such as “men”, “women”, “immigrants”, “non-academics” etc. The unproblematic way of speaking of diversity run the risk of strengthen the conception of “difference” based upon different categories of people, not individuals.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-2964 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Gunnervall, Helena |
| Publisher | Linköping University, Department of Thematic Studies, Institutionen för tematisk utbildning och forskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0193 seconds