Abstract [sv] När en konstruktions bärförmåga kontrolleras måste den verifieras för en exceptionell dimensioneringssituation. För att motverka att skadan vid en exceptionell dimensioneringssituation blir oproportionerligt stor tillämpas olika åtgärder. Krav och föreskrifter om åtgärderna finns i Eurokod SS-EN 1991-1-7 2006. Sveriges nationella val till Eurokod görs i EKS. Den 1 juli 2019 reviderades EKS och EKS 11 började gälla. Syftet med examenarbetet var att utreda vilka förändringar som gjorts för exceptionella dimensioneringssituationer i och med införandet av EKS 11. Målet med arbetet var att tillämpa alla åtgärder för exceptionella dimensioneringssituationer på en referensbyggnad. För att sedan jämföra differensen mellan åtgärderna och analysera orsaken till skillnaderna utifrån EKS 10 och 11. För att inkludera alla åtgärder har två alternativa stommar använts i referensbyggnaden. En avgränsning till arbete var att endast en sektion av byggnaden beaktades vid beräkningen. Ytterligare avgränsning var att påkörning enbart kunde ske av vägfordon. Referensbyggnaden var ett flervåningshus byggt i Umeå. Byggnaden var ett bostadshus som bestod av sex våningar med en våningshöjd på 2,5 m. Våningsplanen bestod av ett betongbjälklag med en tjocklek på 220 mm. Den bärande stommen för byggnaden utgjordes av 220 m tjocka betongväggar. Den alternativa stommen utgjordes av fyra betongpelare som hade dimensionerna 220x220 mm. Pelarna placerades ut med ett centrumavstånd på 4.2 m. För alla åtgärder förutom vid dimensionering av pelare som väsentlig bärverksdel blev resultaten större för EKS 10 än för EKS 11. Skillnaden för pelare som dimensionerades som väsentlig bärverksdel ökade mellan EKS 10 och 11 desto större belastningen blev. Orsaken till detta låg hos olika värden på reduktionsfaktorn vid lastkombinationerna som tillämpades. Den vertikala förbandskraften för bärande väggar var betydligt större vid tillämpning av EKS 10 än vid EKS 11. Grunden till det var tolkningen till begrepp som användes vid uträkningen för förbandskraften. Slutsatsen som drogs var att referensbyggnaden med bärande väggar överdimensioneras för olyckslast vid jämförelse av resultaten från EKS 10 gentemot EKS 11. För ramverk dimensioneras åtgärderna för referensbyggnaden på ett likartat sätt för både EKS 10 och 11. / Abstract [en] The resistance of a construction must be verified for an exceptional sizing situation. Different measurements must be made for an exceptional sizing situation in order to prevent the damage from becoming disproportionately large. Demands and regulations about the measurements can be found in the Eurocode SS-EN 1991-1-7 2006. Sweden’s national choices to the Eurocode is made in EKS. Which was revised on the 1 June 2019. The purpose of the paper was to clarify uncertainties that Structor Umea experienced about the transition between EKS 10 and 11. The goal was to apply all the measurements for an exceptional sizing situation on a reference building. Thereafter compare the differential between the measurements for EKS 10 and 11 and analyze the cause behind it. An alternative supporting frame has been formed to include all measurements. One limitation for the paper was to only take one section of the building into account during the calculation. Another limitation was that collision could only occur by road vehicles. The reference building was a multistory house built in Umea. The building was a residence house that consisted of six floors with a height of 2.5 m in between every floor. Each system of joists was 220 mm thick and made from concrete. The supporting frame consisted of 220 mm thick concreate walls along the short side of the building. The alternative supporting frame was made of concrete pillars with the dimensions 220x220 mm. Each pillar had a center distance of 4.2 m. All actions experienced sizeable differences when EKS 10 was applied except the sizing of essential load-bearing pillars. The disparity for the pillars when sized as essential grew larger as the load increased. The cause was that the reduction factor had different values for the various load combinations. The vertical joint force for the load-bearing wall was considerably larger when EKS 10 was applied compared with EKS 11. Based on interpretation of the method when calculating the joint force. The conclusion was when dimensioned for accidental load according to EKS 10 the reference building with walls as its supporting frame became overdimensioned. The actions for a supporting frame consisting of pillars was dimensioned in a similar way when applying either EKS 10 or 11.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-173256 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Sundström, Melker |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds