• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Olyckslaster för loftgångspelare enligt EKS 11 och Eurokod / Accidentals loads for a colum that supports exterior corridors acording to EKS 11 and Eurocode

Ljungkvist, Petter January 2020 (has links)
Bakgrunden till arbetet är att EKS 11 och Eurokod ger möjlighet till egen tolkning vid dimensionering av olyckslaster. Dimensioneringen varierar därmed med den aktuella konstruktörens tolkning. Detta kan medföra en överdimensionering som är ekonomiskt och miljömässigt onödig.   Syftet med arbetet var att utreda byggnadsdelars dimensioneringsprocess för brand och påkörning enligt EKS11 och Eurokod. Målet var att skapa arbetsgångar för dimensionering av en loftgångspelare utifrån brand eller påkörning. Som underlag för dimensioneringsgången användes ett projekt som Sweco tidigare hade arbetet med. Projektet bestod av dimensionering av pelare till loftgångar. Loftgångarna hör till ett bostadshus med tre våningar och stöds av utvändiga pelare.   Branddimensionering gjordes för en oskyddad stålpelare, limträpelare och brandskyddsmålad stålpelare. Utifrån byggnadens förutsättningar kunde den brandtekniska klassen bestämmas till R60 för samtliga pelare. Brandlasten för loftgångspelaren utifrån egentyngder och variabla laster var 68 kN och det antogs att pelaren utsattes för en 4-sidig brand. Utnyttjandegraden för en oskyddad stålpelare med en VKR-profil 120x120x6,3 och hållfastheten S355 var 90 %. Den utvändiga brandkurvan användes vid dimensionering.   Den brandskyddsmålade pelaren med en VKR-profil 80x80x6,3 och hållfastheten S355 krävde 2250 g/m2 av brandskyddsfärg för att klara av brandlasten.   Utnyttjandegraden för en oskyddad limträpelare, i furu, med profilen 215x270 och hållfastheten GL30c var 77 %. Efter 60 minuters brand hade tvärsnittet för limträet minskat från 215x270 till 98x178.   Loftgångspelaren var placerade 2,5 meter från ytterkanten på en cykel/gångbanan, vilket medförde att dimensionering mot påkörning erfordras. Den statiska påkörningskraften för loftgångspelaren var 82 kN. Kraftens storlek baserades på att cykel/gångbanan kräver underhåll, vilket medför att fordon kommer vid upprepade tillfällen bruka vägen. Loftgångspelaren dimensionerades för en horisontal kraft på 82 kN och en vertikal kraft på 53 kN. För stålpelaren med en VKR-profil 120x120x6,3 och hållfastheten S355 var utnyttjandegraden vid böjknäckning 90 %. Utnyttjandegraden vid böjknäckning var 86 % för en limträpelare med tvärsnittet 215x270 mm och hållfastheten GL30c.   Utifrån beräkningarna av brand och påkörning för loftgångspelare upprättades fyra arbetsgångar som redovisas i flödesscheman. Två för brand vid användning av stål eller limträ. Två för påkörning vid användning av stål eller limträ. / The background for the work is that the EKS 11 and Eurocode each are open for interpretation when sizing accidental loads. Therefore, sizing varies according to each constructor’s interpretation. This may result in oversizing which leads to increased economic costs and climate impact.   The purpose of this investigation was to examine the uncertainties of EKS 11 and Eurocode regarding fire and collision. The goal was to create a workflow for designing exterior corridors columns for fire or collision. An earlier project from Sweco Structures were used as the basis for the workflow and design. The project designed columns of glulam or steel for exterior corridors belonging to a residential building with three floors.   The fire design was performed for an unprotected steel column, a fire painted steel column and a glulam column. The fire resistance class was determined to be R60 for all exterior columns based on the building conditions. The fire load for the column was 68 kN based on the self-weight and imposed load. It was assumed that the column was exposed to a 4-sided fire. The utilization rate for the unprotected steel column with a VKR profile 120x120x6,3 mm and the strength S355 was 90%. The external fire curve was used for the design.   The fire painted column with a VKR profile 80x80x6,3 mm and the strength S355 required 2250 g/m2 of fireproof paint to sustain the fire load.   The utilization rate for an unprotected glulam column with a profile of 215x270 mm and the strength GL30c after 60 minutes of fire exposure was 77 %. The remaining area after the fire was 98x178 mm.   The column for the exterior corridor was situated 2,5 meters from the outer rim of a bike and a walkway which means that a collision force needs to be considered. The static collision force was 82 kN. The size of the force is based on the fact that a walkway needs maintenance which means that vehicles will repeatedly use the road. The column was designed for a horizontal force of 82 kN and a vertical force of 53 kN. The steel column with a VKR profile 120x120x6,3 mm and the strength S355 had a utilization rate of 90 % with regards to flexural buckling. The utilization rate for the glulam column with a profile 215x270 mm and the strength GL30c regarding flexural strength was 86 %.   Four workflows were created based on the fire and collision calculations and is reported in flow charts. Two for fire design when using steel or glulam. Two for collision when using steel or glulam.
2

Olyckslast : En jämförelse mellan EKS 10 och 11 / Accidental load : A comparison between EKS 10 and 11

Sundström, Melker January 2020 (has links)
Abstract [sv] När en konstruktions bärförmåga kontrolleras måste den verifieras för en exceptionell dimensioneringssituation. För att motverka att skadan vid en exceptionell dimensioneringssituation blir oproportionerligt stor tillämpas olika åtgärder. Krav och föreskrifter om åtgärderna finns i Eurokod SS-EN 1991-1-7 2006. Sveriges nationella val till Eurokod görs i EKS. Den 1 juli 2019 reviderades EKS och EKS 11 började gälla.   Syftet med examenarbetet var att utreda vilka förändringar som gjorts för exceptionella dimensioneringssituationer i och med införandet av EKS 11. Målet med arbetet var att tillämpa alla åtgärder för exceptionella dimensioneringssituationer på en referensbyggnad. För att sedan jämföra differensen mellan åtgärderna och analysera orsaken till skillnaderna utifrån EKS 10 och 11. För att inkludera alla åtgärder har två alternativa stommar använts i referensbyggnaden.   En avgränsning till arbete var att endast en sektion av byggnaden beaktades vid beräkningen. Ytterligare avgränsning var att påkörning enbart kunde ske av vägfordon. Referensbyggnaden var ett flervåningshus byggt i Umeå. Byggnaden var ett bostadshus som bestod av sex våningar med en våningshöjd på 2,5 m. Våningsplanen bestod av ett betongbjälklag med en tjocklek på 220 mm. Den bärande stommen för byggnaden utgjordes av 220 m tjocka betongväggar. Den alternativa stommen utgjordes av fyra betongpelare som hade dimensionerna 220x220 mm. Pelarna placerades ut med ett centrumavstånd på 4.2 m.   För alla åtgärder förutom vid dimensionering av pelare som väsentlig bärverksdel blev resultaten större för EKS 10 än för EKS 11. Skillnaden för pelare som dimensionerades som väsentlig bärverksdel ökade mellan EKS 10 och 11 desto större belastningen blev. Orsaken till detta låg hos olika värden på reduktionsfaktorn vid lastkombinationerna som tillämpades. Den vertikala förbandskraften för bärande väggar var betydligt större vid tillämpning av EKS 10 än vid EKS 11. Grunden till det var tolkningen till begrepp som användes vid uträkningen för förbandskraften.    Slutsatsen som drogs var att referensbyggnaden med bärande väggar överdimensioneras för olyckslast vid jämförelse av resultaten från EKS 10 gentemot EKS 11. För ramverk dimensioneras åtgärderna för referensbyggnaden på ett likartat sätt för både EKS 10 och 11. / Abstract [en] The resistance of a construction must be verified for an exceptional sizing situation. Different measurements must be made for an exceptional sizing situation in order to prevent the damage from becoming disproportionately large. Demands and regulations about the measurements can be found in the Eurocode SS-EN 1991-1-7 2006. Sweden’s national choices to the Eurocode is made in EKS. Which was revised on the 1 June 2019.   The purpose of the paper was to clarify uncertainties that Structor Umea experienced about the transition between EKS 10 and 11. The goal was to apply all the measurements for an exceptional sizing situation on a reference building. Thereafter compare the differential between the measurements for EKS 10 and 11 and analyze the cause behind it. An alternative supporting frame has been formed to include all measurements.   One limitation for the paper was to only take one section of the building into account during the calculation. Another limitation was that collision could only occur by road vehicles.   The reference building was a multistory house built in Umea. The building was a residence house that consisted of six floors with a height of 2.5 m in between every floor. Each system of joists was 220 mm thick and made from concrete.  The supporting frame consisted of 220 mm thick concreate walls along the short side of the building. The alternative supporting frame was made of concrete pillars with the dimensions 220x220 mm. Each pillar had a center distance of 4.2 m.   All actions experienced sizeable differences when EKS 10 was applied except the sizing of essential load-bearing pillars. The disparity for the pillars when sized as essential grew larger as the load increased. The cause was that the reduction factor had different values for the various load combinations. The vertical joint force for the load-bearing wall was considerably larger when EKS 10 was applied compared with EKS 11. Based on interpretation of the method when calculating the joint force.   The conclusion was when dimensioned for accidental load according to EKS 10 the reference building with walls as its supporting frame became overdimensioned. The actions for a supporting frame consisting of pillars was dimensioned in a similar way when applying either EKS 10 or 11.
3

UTFORMNING AV DRAGBAND FÖR OKÄNDA OLYCKSLASTER : En undersökning om praktisk tillämpning av EKS 11 för flerbostadshus i konsekvensklass 2b

Axel, Nilsson, Emil, Pettersson January 2022 (has links)
Introduction: An investigation about how ties are designed for accidental loads according to Eurocode 1: SS-EN 1991-1-7 and Eurocode 2: SS-EN 1992-1-1, with attention on ESK 11, the Application of the European construction standards by the National Board of Housing. Eurocodes are the European standard for how buildings should be constructed. They are treated to some extent in the EKS, who makes adaption to the rules with consideration to the Swedish environment. And by the National Board of Housing, EKS becomes a norm in Sweden and is applied to construction. Accidental loads can be diminished by a minimum to the largest of Eurocode 1 and 2 with changes of EKS. Purpose: To investigate and clarify how ties for accidental loads are designed and arranged. Method: For the relevancy of this thesis a major focus is to study Eurocode 1 and 2, side by side with EKS 11. These will be compared to real construction drawings provided by Kadesjös Ingenjörsbyrå AB and additionally be confirmed with manual calculations for a fictitious building made by the authors. Results: The results present proposals for how different ties under tension should be defined, designed, and placed. Together with an overall solution for designs, and calculations of a fictitious building that meets the same requirements as for the buildings in the study objects. Whether there are any conflicts between regulating documents will also be brought up. Conclusion: In the event of accidental loads ties shall act as a measure to prevent the progressive race caused by an accident, by strengthening the connections between different structural parts. The ties that are studied in this thesis are categorized by either of two definitions, direct ties, and indirect ties. Where direct ties are only used for the purpose to function as a tie for accidental loads, and where indirect ties could be used by already existing reinforcement. The investigation shows that most of the ties that are required for accidental loads can be designed with indirect ties, that not all of them are necessary and that the required dimensions are low.
4

En jämförelse mellan den teoretiska och praktiska kapaciteten hos sidokopplingar av HD/ F / A comparison between the theoretical and practical capacity of HD/ F connectors

Forsberg, Linnéa, Moberg, Elin January 2022 (has links)
Introduktion: Håldäck är ett prefabricerat bjälklag med en viktig betydelse för en byggnads stomstabilitet. Bjälklaget har som egenskap att fånga upp de horisontallaster som påverkar konstruktionen och fördelar krafterna vidare i konstruktionen. För överföring av skjuvkrafter och dragkrafter mellan bjälklag och vägg används kopplingar i håldäckets långsida. Denna studie syftar till att med hjälp av praktiska försök pröva om det finns en högre kapacitet i sidokoppling i håldäck mot vad som framgår av den beräkningsmodell som används idag vid dimensionering. Metod: Studiens metod är huvudsakligen experiment då primärdata samlas in för vidare analys. En fullskaleprovning har genomförts där kopplingen av typen pinnskruv med mutter har provats i två olika dimensioner av håldäck. För insamling av sekundärdata används metoden dokumentstudie då en fördjupning av lagar, standarder och riktlinjer är det huvudsakliga syftet. Resultat: Studien redogör resultat av Betongelementbokens validitet för beräkning av sidokopplingars kapacitet i håldäck. Resultatet visar att kopplingen i praktiken har en starkare hållfasthet än vad beräkningsmodellen från Betongelementboken redogör för.  Analys: Den beräkningsmodell som används idag för beräkning av kapacitet hos sidokoppling av håldäck ger överdimensionerande värden i jämförelse med resultat från provning. Metod för provning gav resultat med hög validitet och reliabilitet. Diskussion: Genom fullskaleprovning och riktlinjer för dimensionering genom provning gav experimentet jämförbara resultat. Metod för experimentet har gett goda resultat och studien kan användas som underlag för vidare studier.
5

Eurokodens dimensioneringsmetoder för robusta bärverk under exceptionella förhållanden / Design methods of the Eurocode for robust structural systems under exceptional conditions

Kridih, Gabriel, Safi, Rohullah January 2020 (has links)
Denna rapport inleds med övergripande genomgång av dagens gällande regelverk, Eurokod, medförklaring av olika begrepp som är relaterade till ämnet robusthet. Det görs en genomgång av huren byggnadskonstruktör bör beakta robustheten med förslag vid olika dimensioneringssituationerenligt norm. Eftersom normen inte alltid är tydlig, så redovisas en tolkning av normen (inkl. EKS11) i enlighet med fib (2012). Vidare så förtydligas även innebörden av konsekvensklasser, riskanalyser,utformning och dimensionering av förband och dragband enligt norm. I dettaexamensarbete redogörs också för de egenskaper som är viktiga för att bärverk ska kunna motståexceptionella förhållanden. Beräkningsexempel ges, med förslag på utformning och placering avförband för att uppnå en viss robusthet enligt norm. Dagens regelverk är många gångerbristfälliga och oklara. Exempelvis finns ingen dimensioneringsprocedur för hur en tillräckligrobusthet uppnås, vilket nödvändigtvis inte alltid är den minimala robustheten som normen ger.Det framgår heller inte hur bärverken bör utformas för att uppnå robusthet och redundans,speciellt för prefabricerade element-, där tillräcklig robusthet många gånger kan vara svårt elleromöjligt att uppnå. Normens dimensioneringssituationer grundar sig på statiska lastmodeller ochhuruvida dessa ger tillräcklig robusthet eller inte, läggs det ingen fokus på. Robusthetens storlekbaserar sig mer eller mindre på vedertagna schablonmässiga värden. En nackdel med detta äratt förutsättningar i byggnader kan förändras med tiden vilket kan leda till att dagensdimensionering blir otillräcklig. Detta belyser faran med att vara nöjd med dagens förenkladedimensioneringsverktyg, eftersom den bakomliggande fysiken då lätt kommer i skymundan, elleri värsta fall, faller i glömska. Ett exempel på detta är dimensionering av väsentliga bärverk (keyelement)som är avgörande för byggnadens stabilitet eller för att motverka fortskridande rasenligt SS-EN 1991-1-7. Väsentliga bärverk dimensioneras för en statiskt jämnt utbredd last på34 kN/m² som är ett uppskattat värde utifrån en olyckshändelse med en gasexplosion i RonanPoint (Storbritannien). Värdet härstammar ifrån värdet 5 psi (gasol/hushållsgas kan ge ensprängkraft på 2,5 psi) och man kan fundera på om detta värde är lämpligt att använda i Sverige,då nästan inga gasspisar används i bostäder idag. I detta examensarbete beskrivs övergripandebärverkets dynamiska respons. Det är vanligt att byggnadskonstruktörer många gånger intebesitter kunskaper om dynamiska laster, bärverkens dynamiska respons och ibland icke-linjäraanalyser. Exceptionell last som är ett samlingsnamn för flera olyckslaster så som explosion,påkörning (från fordon, tåg, fartyg etc.), brand, häftiga helikopterlandningar etc. I dettaexamensarbete har valts att lägga fokus på okända olyckslaster och en känd, vanligtförekommande olyckslast (påkörningslast). / This report begins with an overall review of the current regulations, Eurocode, and explanations ofvarious concepts related to the topic of robustness. A review of how a building designer shouldconsider the robustness with proposals for different design situations according to the guidelines isalso presented. Since the guidelines are not always clear, an interpretation of its application (incl.EKS 11) in accordance with fib (2012) is given. Furthermore, the meaning of consequence classes,risk analyzes, design of tension ties is clarified. In this thesis it is discussed what properties areimportant for the structures to withstand exceptional loads. Calculation examples and placement oftension ties to achieve a certain robustness are presented. Current regulations are often insufficientand unclear. For example, there is no procedure for how to achieve enough robustness, which isnot always the minimum robustness that the code prescribes. It is also not clear how the structuresshould be designed to achieve robustness and redundancy, especially for prefabricated elements,where enough robustness often can be difficult or impossible to achieve. The current code is basedon static load models, and whether they provide enough robustness are not considered. The robustnessis based on accepted code values. One disadvantage is that conditions in buildings can changeover time, which can cause current design methods to be insufficient. This highlights the danger ofbeing satisfied with current simplified codes and guidelines, since the underlying physics can easilyfall into oblivion. An example of this is the design of key elements that are crucial for the stabilityof buildings or to withstand progressive collapse according to SS-EN 1991-1-7. Key elementsare designed for a statically uniformly distributed load of 34 kN/m², which is an estimatedvalue from an accident, where the value reflects the explosion load from a gas explosion inRonan Point (United Kingdom). The value stands for 5 psi and one can wonder if this value issuitable to use in Sweden, since almost no gas stoves are used anymore in housing today. Thisthesis describes overall the dynamic response of a structure. It is common that building designersoften do not have knowledge of dynamic loads, the dynamic response and sometimes non-linearanalyzes. Exceptional load is a collective name for several accident loads such as explosion,collision (from vehicles, trains, ships etc.), fire, violent helicopter landings etc. In this thesisit is chosen to focus on unknown accident loads and one com-mon, known accident load (impactload.
6

Utdragskapacitet Sidokoppling Håldäck

Sandahl, William, Bragsjö, Jesper January 2017 (has links)
To achieve structural integrity in precast concrete systems, connections between elements must be capable to transfer both vertical and horizontal loads which puts high demands on single ties. Hollow-core slabs are often used to stabilize the structural system which puts high demands on the connections between the slab and the buildings stabilizing units. Because of this, the connections need to withstand high tensile and shear forces. The purpose of this report is to investigate the tensile capacity of tie-connections used between hollow-core slabs that are parallel with e.g. stabilizing walls and compare with current design methods. Current design methods suggest that tensile failure will occur in the roof and bottom of the cores which provides low design capacities. Two connections are investigated through full scale pull-out tests where the results are compared with the design methods. The results from testing the tensile capacity show that the failure module occurred as suggested. However, the tests show significantly higher capacity than proposed by the design methods. Eurocodes Design assisted by testing are applied to the test result and a new design method is proposed. Both provides design values that are approximately twice as large as the values suggested in previous design methods.
7

Utformning av dragband i en KL-T konstruktion med hänsyn till olyckslast : En beskrivande studie hur kraven för olyckslast bestäms och hur sammanfogning av dragband kan utföras i en KL-T konstruktion / Configuration of tension ties in a CLT building regarding accidental loads

Alsén, Felix, Gustafsson, Niklas January 2020 (has links)
Intresset av att uppföra byggnader i trä har ökat i kombination med att kunskapen inom ämnet har vuxit. KL-T är träskivor som kan formas efter behov, balkar, pelare, bjälklag samt väggar kan samtliga utföras som KL-T element. Ration mellan hållfasthet och vikt är en aspekt som har bidragit till att entreprenörer och konstruktörer ser fördelar med att bygga i just trä. KL-T är en produkt som begränsar träets svagheter i olika fiberriktningar eftersom lamellerna limmas korsvis. Den snabbt ökande användningen av KL-T har lämnat kunskapsluckor inom vissa områden och en av dessa kunskapsluckor är hur robustheten i en byggnad kan ökas för att hantera olyckslaster. Fortskridande ras uppstår när ett lokalt brott skapar ras i omkringliggande bärverk för att sedan fortplanta sig från element till element, vilket leder till kollaps av hela eller en del av byggnaden. För att motverka detta ska en viss nivå av robusthet i byggnaden uppnås. Det finns olika metoder att skapa robusthet i en byggnad, ett av dessa sätt är att sammanbinda bärverk med bjälklag och väggar med dragband enligt bilaga A i SS-EN-1991-1-7. Metoden benämns Indirekt Metod och är frekvent använd i branschen för alla typer av konstruktioner, men för betongkonstruktioner är den betydligt mer välutvecklad med generella metoder för sammanfogning. Hur vertikala och horisontella dragband bör utformas i en KL-T konstruktion är ett område som är i behov av tydliga metoder som uppfyller kapacitetskraven som regelverken ställer. Syftet med studien är att skapa förståelse för det nu gällande regelverket samt ge konkreta exempel på hur dragband kan utföras för att möta de nya kraven som EKS 11 medförde. Syftet är även att visa vad den Indirekta Metoden är och hur kraven uppfylls med hjälp av den. Studien visar kapaciteten för tre olika förbandstyper satta i scenarion där de nyttjas som vertikala samt horisontella dragband, både i och längsmed upplagslinje. Beräkningar visar att de olika förbandstyperna beter sig olika beroende av vilket dragband de sammanfogar med övrigt bärverk sam vilken placering i byggnaden de har. Vidare diskuteras kapacitetskrav och formlers anpassning för KL-T konstruktioner. För att skapa förutsättningar som branschen kan ta till sig behöver reducering av minimikraven för dragbandskapacitet utföras på ett mer tydligt sätt när dimensionering mot olyckslaster ska genomföras med den Indirekta Metoden för konstruktioner med låg egentyngd. / The interest to build in wood has increased in combination with grown knowledge in the subject. CL-T are wooden board that can be shaped in many different form, beams, pillars, wall and floor elements can all be made as CL-T elements. Ration between strength and weight is one aspect that has contributed entrepreneurs and designers to see the benefits of building in wood. CL-T is a product that reduce the weaknesses of the wood in different fiber directions since the slats are glued together crosswise. The rapidly increasing use of CL-T has left knowledge gaps, one of these knowledge gaps is how the robustness of a building can be increased to handle accident loads. Progressive collapse occurs when a local failure creates a collapse in surrounding structural elements and then propagate from element to element, leading to collapse of whole or part of the building. To counteract this a certain level of robustness must be achieved. There are various methods to create robustness in a building, one of these methods are to tie the walls to the floor with tension ties as described in Appendix A of SS-EN-1991-1-7. This method is called indirect method and is frequently used today for all types of structures. But for concrete structures it is considerably more well developed with general methods of how to tie the structure together. How vertical and horizontal ties should be designed in a CL-T construction need distinct methods that meets meet the capacity requirement set by the regulations. The purpose of the thesis is to create and understanding of the current regulations and to provide concrete examples of how tension ties can be carried out to meet the new requirements in EKS 11. It should also show what the indirect method is and how the requirements are met using it. The thesis shows the capacity of three different types and tension ties set in scenarios where they are used as both vertical and horizontal ties. Calculations show that the different types of ties behave differently depending on if they act a vertical or horizontal tie and which location in the building they have. Furthermore, the capacity requirements and the formulas adaption to CL-T designs are discussed. To create conditions that the industry can take on, reduction of the minimum requirements for tie capacity in constructions with a lightweight structural system needs to be made clearer when dimensioning against accidental loads with the indirect method.
8

Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner

Nilsson, Henrik, Larsson, Simon January 2015 (has links)
Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdelsprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust.Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet.Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås. Om otillräcklig robusthet påvisas tas även åtgärdsförlag fram för att öka byggnadens robusthet enligt dagens norm.De frågor som studien besvarar är: Hur är undersökt byggnad konstruerad i avseende på robusthet? Kan det med någon av dagens dimensioneringsmetoder påvisas att byggnaden är robust? Hur kan eventuella åtgärder utformas för att uppnå tillräcklig robusthet?För att besvara den aktuella frågeställningen har en litteraturstudie av de metoder som finns för dimensionering i avseende på robusthet genomförts, liksom av material som rör miljonprogrammet och dess områden. Dessutom har ritningar av en aktuell byggnad samlats inoch analyserats. Vidare har även diskussioner med professionella aktörer med kompetens inom området genomförts.För att uppfylla de normkrav som ställs krävs att det finns horisontella och vertikala dragband, alternativt att konstruktionen utformas med horisontella dragband och att alternativa lastvägar kan påvisas vid fiktivt avlägsnande av en bärverksdel. Kan inte alternativa lastvägar påvisasska avlägsnad bärverksdel dimensioneras som en väsentlig bärverksdel. Konstruktionen ska även innehålla tillräcklig sammanhållningsarmering mellan fasad och bjälklag.Vid analys av ritningar över den befintliga byggnaden konstateras att de kopplingar som finns mellan bjälklagselementen, tillsammans med bjälklagens böjarmering, samt mellan bjälklag och gavelelement kan utgöra horisontella dragband respektive sammanhållningsarmering. Eftervidare undersökning påvisas dock att de horisontella kopplingarnas kapacitet inte är tillräcklig för att överföra de krafter som erfordras och kräver därav åtgärd.De vertikala kopplingar som finns mellan gavelelementen bedöms inte kunna vara verksamma som vertikala dragband då dessa kopplingars förankringslängd är bristande. För innerväggar saknas helt kopplingar i vertikalled vilket omöjliggör ett uppfyllande av kraven.Ett alternativ för att uppfylla normen är att möjliggöra alternativa lastvägar. Vid fiktiv borttagning av ett gavelelement betraktas fallet som en flaggkonstruktion. Här krävs att en skjuvkraft ska vara överförbar mellan kvarstående gavelelement och ovanpåliggande bjälklag. Vid undersökning av kapacitet hos de befintliga kopplingarna mellan elementen visar sig denna vara bristande och kraftöverföringen är inte möjlig. Samma fall kan tillämpas vid fiktiv borttagning av en innervägg men då denna helt saknar kopplingar är inte någon kraftöverföring möjlig. Innerväggen kan även betraktas som en fritt upplagd balk där dragkapaciteten i underkant ska vara tillräcklig, vilket den efter undersökning inte kan påvisas vara. Inga bärverksdelar uppfyller heller kraven för väsentliga bärverksdelar.För att uppnå tillräcklig kapacitet och möjliggöra erforderliga kraftöverföringar används i samtliga fall plattstål samt L-stål som förankras i betongen med expander. För att möjliggöra inre dragband monteras plattstål mellan bjälklagen och då böjarmeringens kapacitet är tillräcklig i samtliga riktningar kan bjälklagen, efter denna åtgärd, utnyttjas som både inre och yttre dragband.Vid gavelelementen monteras plattstål på dess utsida och L-stål på dess insida. Dessa förankras med expander och möjliggör tvärkraftsöverföring och ger tillräcklig förankring på varje bjälklagsnivå. Plattstål kopplar även samman enskilda gavelelement och vertikala krafter kan därmed också överföras. För innerväggen monteras L-stål vilket möjliggör tillräcklig kraftöverföring mellan innerväggen och ovanförliggande bjälklag.Efter genomförd undersökning kan följande slutsatser dras: Byggnaden är till viss del utformad i avseende på robusthet då gavelelement är kopplade till varandra samt till bjälklagselement. Även bjälklagselementen är kopplade till varandra. Byggnaden i dess aktuella utförande kan inte påvisas vara tillräcklig robust för att uppfylla kraven som ställs i dagens gällande normer. För att uppfylla kraven på tillräcklig robusthet kan fogarna förstärkas genom att montera L-stål och plattstål förankrade med expandrar. Med föreslagen åtgärd kan tillräcklig robusthet endast uppnås vid dimensionering enligt betongnormen. / The avoidance of joints in critical locations and how to design a structure to prevent progressive collapse is often two major problems associated with the use of precast concrete structures. This is due to the lack of natural connections between the elements which is generated automatically when using structures cast in situ. A building which has a good ability to withstand a progressive collapse can be referred to as “robust”.The purpose of this study is to investigate the robustness of a building from the million program era in regards to its initial structural design. If the ability to withstand a progressive collapse is proven to be insufficient, actions based on current standards will be proposed.Questions intended to be answered by this study are: How is the examined building designed in regards to robustness? Can the building by current standards be referred to as robust? Which actions can be taken to achieve sufficient robustness?To answer these questions a survey of literature, relevant for the subject, has been conducted as well as discussions with professionals with expertise in the subject. Blueprints of a building from the million program era has also been collected and analyzed.Analysis of the blueprints show that the building was built with some regards to robustness. Horizontal ties were placed in joints to connect the floor elements and the floor elements with the wall elements. Between exterior wall elements vertical ties were also placed to handle vertical loads. However, vertical ties, that connect the inner walls to the floor elements, are none existent.Further analysis of these joints show that their capacity does not meet the requirement for them to be able to transfer the desired forces. Therefore actions have to be taken to meet current standards.The actions proposed in this study is based on placing flat steel connections and L-steel connections in the joints to increase the capacity and enable the required force transfers. The steel connections are anchored to the concrete with expansion anchors.The study leads to the following conclusions: The building is in some ways designed to withstand a progressive collapse. The wall elements are connected with horizontal and vertical ties to nearby elements. The floor elements are also connected with horizontal ties. The initial building design does not meet the requirements of the current standards in regards to robustness. To meet the current standards the joints have to be reinforced. These reinforcements are done by placing flat steel connections and L-steel connections in the joints. These actions only fulfill the requirements of the concrete structures standard.

Page generated in 0.0155 seconds