This thesis covers calculations of the equivalent measuring depth in the joint concrete between hollow-core slabs performed using the calculation and simulation program WUFI Pro. The calculations are based on input data from field measurements performed by Polygon|AK in Uppsala. Input from the company has been combined with a moisture profile from the calculation program Torka S to construct a basic model in WUFI. Simulations have been made based on the basic model with constant water-cement ratio in joint concrete, three varying parameters in terms of relative humidity in spackle, leveling height for spackle and vapor resistance in carpets. In order to get a broader result basis, 18 different typical cases for further analysis have been studied.  The calculation results indicate that the industry standard according to RBK, which states the equivalent measuring depth to 50 % of the hollow-core slabs joint height, does not correspond to the calculation basis for this work. The result of this work indicates that the actual equivalent measuring depth is about 15-18 % of the height of the joint, depending on the selected parameters. The difference between the industry standard and the result of this work can be explained by the fact that in the previous calculations of the equivalent measuring depth assumes a completely dense surface layer and no drying downwards and moisture from glue has not been taken into account. The assumption that the water contained in the cross section does not dry out and only redistributes leads to results that do not correspond to today's real conditions in terms of more diffusion-open carpets, moisture from carpet glue and different moisture conditions in spackle.

Konsekvenserna av klimatförändringarna påverkar hela jorden, där den ökande växthuseffekten bidragit till bland annat förhöjda temperaturer, samt fler extrema väder- och klimathändelser. Med Agenda 2030 har världens ledare upprättat en strategi för att framkalla en mer hållbar utveckling, där två uppsatta mål är hållbara städer samt hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Globalt sett har byggnadssektorn en oroväckande stor påverkan på klimatet, där byggnadssektorn står för 36 % av koldioxidutsläppen i världen. Betong är det mest använda byggnadsmaterialet när det kommer till stommar där andelen betongstommar i flerbostadshus utgörs av 80 %. Betongproduktionen har en stor påverkan på klimatet. För att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter i bygg- och fastighetssektorn krävs därför en implementering av ett mer cirkulärt tankesätt. En lösning är att återbruka de bärande betongelementen för att uppnå en högre avfallshierarki. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna till återbruk av HD/F-element genom att studera långtidseffekter hos betongen och armeringslinorna och den praktiska lämpligheten. Studiens syfte är även att framställa en arbetsgång, samt översiktligt undersöka eventuella ekonomiska och miljömässiga vinster med återbruk för HD/F-element. För att besvara examensarbetets frågeställningar och samtidigt erhålla en hög trovärdighet har metoden bestått av en litteraturstudie, empirisk studie och en fallstudie. Litteraturstudien baseras på tidigare forskning i det valda ämnet, den empiriska studien utgörs av intervjuer och fallstudien studerar ett rivningsprojekt där HD/F-element från en flervåningsbyggnad återbrukades. För att avgöra håldäckselementens lämplighet till återbruk kontrollerades dess bärförmåga och beständighet, vilket utfördes med hjälp av de nationella kraven på byggnadsverk i Sverige. Resultatet visar att fram till demonteringen avtar förspänningskraften med ca 17 %. Den återstående spännkraften är drygt 1 % lägre för det återbrukade HD/F-elementet. Därmed sker majoriteten av spännförlusterna för det ursprungliga HD/F-elementet inom de första 48åren och är nästintill obefintliga för kvarvarande livslängd. Tvärkraftskapaciteten innan och efter demontering reduceras med ca 18–19 % för livskjuvbrott och ca 2–3 % för böjskjuvbrott. Momentkapaciteten reduceras minimalt för det återbrukade HD/F-elementet. Beräkningsgången, tillsammans med materialbedömning och demonteringsutförandet resulterar i en arbetsgång som styrker den praktiska lämpligheten för återbruk. Kostnaderna för demontering är högre än kostnaderna för nyproduktion av ett HD/F-element, samtidigt är koldioxidutsläppen för det återbrukade obefintlig i korrelation till det ursprungliga. Bärighetsmässigt visar resultatet på att HD/F-elementen från fallstudien kan återbrukas och nyttjas inom samma användningsområde. Idag existerar däremot inga ekonomiska incitament att återbruka HD/F-element, däremot är den miljömässiga vinningen stor. Den framtagna arbetsgången ska underlätta tillvägagångssättet av liknande projekt i framtiden. För att i framtiden förespråka återbruk av byggnadselement krävs tydligare regelverk och standarder. Regelverk som förespråkar återbruk jämtemot nyproduktion och standarder som sätter tydliga gränsvärden och rekommendationer.

Introduktion: Håldäck är ett prefabricerat bjälklag med en viktig betydelse för en byggnads stomstabilitet. Bjälklaget har som egenskap att fånga upp de horisontallaster som påverkar konstruktionen och fördelar krafterna vidare i konstruktionen. För överföring av skjuvkrafter och dragkrafter mellan bjälklag och vägg används kopplingar i håldäckets långsida. Denna studie syftar till att med hjälp av praktiska försök pröva om det finns en högre kapacitet i sidokoppling i håldäck mot vad som framgår av den beräkningsmodell som används idag vid dimensionering. Metod: Studiens metod är huvudsakligen experiment då primärdata samlas in för vidare analys. En fullskaleprovning har genomförts där kopplingen av typen pinnskruv med mutter har provats i två olika dimensioner av håldäck. För insamling av sekundärdata används metoden dokumentstudie då en fördjupning av lagar, standarder och riktlinjer är det huvudsakliga syftet. Resultat: Studien redogör resultat av Betongelementbokens validitet för beräkning av sidokopplingars kapacitet i håldäck. Resultatet visar att kopplingen i praktiken har en starkare hållfasthet än vad beräkningsmodellen från Betongelementboken redogör för.  Analys: Den beräkningsmodell som används idag för beräkning av kapacitet hos sidokoppling av håldäck ger överdimensionerande värden i jämförelse med resultat från provning. Metod för provning gav resultat med hög validitet och reliabilitet. Diskussion: Genom fullskaleprovning och riktlinjer för dimensionering genom provning gav experimentet jämförbara resultat. Metod för experimentet har gett goda resultat och studien kan användas som underlag för vidare studier.

I en byggnad kan ljud och vibrationer från steg spridas och dessa ljud kan störa de människor som vistas i byggnaden. Stegljudsisoleringsförmågan hos ett bjälklag beror på hur det är konstruerat och hur hög styvhet och massa bjälklaget har. I detta arbete undersöks stegljudsisoleringen hos tre bjälklagstyper. Dessa är monterade i befintliga byggnader, belägna i Växjö och ägda av fastighetsbolaget Videum.   Syftet med arbetet var att undersöka vilket av de tre bjälklagstyperna som är bäst lämpat att ha i en kontors- eller universitetsbyggnad, med avseende på akustik. Vidare var syftet att undersöka vilket av dessa tre bjälklag som avskärmar stegljud i horisontalled mest effektivt. Målet med arbetet har varit att genomföra en standardiserad stegljudsmätning och en enkätundersökning för att kunna fastställa vilket av de undersökta bjälklagen som har bäst stegljudsisolering. Data från dessa undersökningar har analyserats och beräknats.   Resultatet från stegljudsmätning och enkätundersökning visar att det bjälklag som avskärmar stegljud bäst är KL-träskiva med betongpågjutning. De undersökta bjälklagskonstruktionerna inklusive anslutningar till väggar är inte helt jämförbara och därför bör det nämnas att resultaten avser konstruktionslösningen som helhet och inte enbart själva bjälklaget. / Sound and vibration which originate from footsteps can spread in a building and may disturb the people who residence it. Ability to insulate impact sound varies depending on how the joists system is designed and how high its stiffness and mass are. In this thesis the impact sound insulation of three different joists systems will be examined. The joists systems are installed in existing buildings located in Växjö, Sweden and owned by the real estate company Videum.   The purpose of the thesis was to examine which of the three different joists systems that is most suitable for office- and university buildings, concerning acoustics. Furthermore, the purpose was to examine which of the joists systems that has the best ability to sequester impact sound horizontally. The goal with the thesis was to perform a standardized impact sound insulation measurement and a survey to determine which of the joists systems that has the best impact sound insulation. All data was analyzed and calculated.   The results show that the CLT board with a concrete layer reduces the impact sound most efficiently. However, it should be mentioned that the designs of the objects are not fully comparable and therefore the results relate to the entire design including the wall floor connection, rather than to the joists systems alone.