Introduction: An investigation about how ties are designed for accidental loads according to Eurocode 1: SS-EN 1991-1-7 and Eurocode 2: SS-EN 1992-1-1, with attention on ESK 11, the Application of the European construction standards by the National Board of Housing. Eurocodes are the European standard for how buildings should be constructed. They are treated to some extent in the EKS, who makes adaption to the rules with consideration to the Swedish environment. And by the National Board of Housing, EKS becomes a norm in Sweden and is applied to construction. Accidental loads can be diminished by a minimum to the largest of Eurocode 1 and 2 with changes of EKS. Purpose: To investigate and clarify how ties for accidental loads are designed and arranged. Method: For the relevancy of this thesis a major focus is to study Eurocode 1 and 2, side by side with EKS 11. These will be compared to real construction drawings provided by Kadesjös Ingenjörsbyrå AB and additionally be confirmed with manual calculations for a fictitious building made by the authors. Results: The results present proposals for how different ties under tension should be defined, designed, and placed. Together with an overall solution for designs, and calculations of a fictitious building that meets the same requirements as for the buildings in the study objects. Whether there are any conflicts between regulating documents will also be brought up. Conclusion: In the event of accidental loads ties shall act as a measure to prevent the progressive race caused by an accident, by strengthening the connections between different structural parts. The ties that are studied in this thesis are categorized by either of two definitions, direct ties, and indirect ties. Where direct ties are only used for the purpose to function as a tie for accidental loads, and where indirect ties could be used by already existing reinforcement. The investigation shows that most of the ties that are required for accidental loads can be designed with indirect ties, that not all of them are necessary and that the required dimensions are low.

Intresset av att uppföra byggnader i trä har ökat i kombination med att kunskapen inom ämnet har vuxit. KL-T är träskivor som kan formas efter behov, balkar, pelare, bjälklag samt väggar kan samtliga utföras som KL-T element. Ration mellan hållfasthet och vikt är en aspekt som har bidragit till att entreprenörer och konstruktörer ser fördelar med att bygga i just trä. KL-T är en produkt som begränsar träets svagheter i olika fiberriktningar eftersom lamellerna limmas korsvis. Den snabbt ökande användningen av KL-T har lämnat kunskapsluckor inom vissa områden och en av dessa kunskapsluckor är hur robustheten i en byggnad kan ökas för att hantera olyckslaster. Fortskridande ras uppstår när ett lokalt brott skapar ras i omkringliggande bärverk för att sedan fortplanta sig från element till element, vilket leder till kollaps av hela eller en del av byggnaden. För att motverka detta ska en viss nivå av robusthet i byggnaden uppnås. Det finns olika metoder att skapa robusthet i en byggnad, ett av dessa sätt är att sammanbinda bärverk med bjälklag och väggar med dragband enligt bilaga A i SS-EN-1991-1-7. Metoden benämns Indirekt Metod och är frekvent använd i branschen för alla typer av konstruktioner, men för betongkonstruktioner är den betydligt mer välutvecklad med generella metoder för sammanfogning. Hur vertikala och horisontella dragband bör utformas i en KL-T konstruktion är ett område som är i behov av tydliga metoder som uppfyller kapacitetskraven som regelverken ställer. Syftet med studien är att skapa förståelse för det nu gällande regelverket samt ge konkreta exempel på hur dragband kan utföras för att möta de nya kraven som EKS 11 medförde. Syftet är även att visa vad den Indirekta Metoden är och hur kraven uppfylls med hjälp av den. Studien visar kapaciteten för tre olika förbandstyper satta i scenarion där de nyttjas som vertikala samt horisontella dragband, både i och längsmed upplagslinje. Beräkningar visar att de olika förbandstyperna beter sig olika beroende av vilket dragband de sammanfogar med övrigt bärverk sam vilken placering i byggnaden de har. Vidare diskuteras kapacitetskrav och formlers anpassning för KL-T konstruktioner. För att skapa förutsättningar som branschen kan ta till sig behöver reducering av minimikraven för dragbandskapacitet utföras på ett mer tydligt sätt när dimensionering mot olyckslaster ska genomföras med den Indirekta Metoden för konstruktioner med låg egentyngd. / The interest to build in wood has increased in combination with grown knowledge in the subject. CL-T are wooden board that can be shaped in many different form, beams, pillars, wall and floor elements can all be made as CL-T elements. Ration between strength and weight is one aspect that has contributed entrepreneurs and designers to see the benefits of building in wood. CL-T is a product that reduce the weaknesses of the wood in different fiber directions since the slats are glued together crosswise. The rapidly increasing use of CL-T has left knowledge gaps, one of these knowledge gaps is how the robustness of a building can be increased to handle accident loads. Progressive collapse occurs when a local failure creates a collapse in surrounding structural elements and then propagate from element to element, leading to collapse of whole or part of the building. To counteract this a certain level of robustness must be achieved. There are various methods to create robustness in a building, one of these methods are to tie the walls to the floor with tension ties as described in Appendix A of SS-EN-1991-1-7. This method is called indirect method and is frequently used today for all types of structures. But for concrete structures it is considerably more well developed with general methods of how to tie the structure together. How vertical and horizontal ties should be designed in a CL-T construction need distinct methods that meets meet the capacity requirement set by the regulations. The purpose of the thesis is to create and understanding of the current regulations and to provide concrete examples of how tension ties can be carried out to meet the new requirements in EKS 11. It should also show what the indirect method is and how the requirements are met using it. The thesis shows the capacity of three different types and tension ties set in scenarios where they are used as both vertical and horizontal ties. Calculations show that the different types of ties behave differently depending on if they act a vertical or horizontal tie and which location in the building they have. Furthermore, the capacity requirements and the formulas adaption to CL-T designs are discussed. To create conditions that the industry can take on, reduction of the minimum requirements for tie capacity in constructions with a lightweight structural system needs to be made clearer when dimensioning against accidental loads with the indirect method.