Sammanfattning Bakgrund: Smärtsamma procedurer i barnsjukvården kan vara en orsak till att barn blir rädda och utvecklar fobier. Flera metoder finns för att minska barns upplevda smärta vid smärtsamma procedurer, en metod är lustgas. Syftet med lustgasen är att blockera receptorer så att känslan av smärta minskar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns självskattade smärta under smärtsamma procedurer och jämföra skillnader mellan ålder och kön då lustgas som smärtlindrande metod användes. Vidare undersöktes om barn som använt lustgasen skulle vilja använda den igen vid smärtsamma procedurer. Metod: Med en kvantitativ och jämförande kohortdesign, undersöktes tidigare ifyllda protokoll som användes vid lustgasbehandlingar på Gävle sjukhus. Från protokollen extraherades data om barns smärtskattning under lustgasbehandling vid smärtsamma procedurer. Skattningen beskrivs med en ordinalskala från 0 till 10. T-test användes för att undersöka skillnader mellan åldersgrupperna 7 till 11 år och 12 till 18 år samt mellan pojkar och flickor. Vidare samlades data in om barns önskan att använda lustgas igen från protokollen och beskrevs sedan med procentfördelning mellan ja och nej. Resultat: 149 protokoll i båda åldersgrupperna analyserades. Det var ingen skillnad mellan deras smärtskattning under lustgasbehandling. Totalt jämfördes 152 protokoll från flickor och 146 från pojkar som visade en signifikant skillnad mellan könen (p=0.02). Medelvärdet (standardavvikelse) för flickornas självskattade smärta var 2.3 (2.7) och pojkarnas var 1.6 (2.2). Resultatet visade att 97 % av barnen svarade att de ville använda sig av lustgas vid en annan smärtsam procedur. Slutsats: Lustgasbehandling tolkas som en bra metod för att lindra smärta vid smärtsamma procedurer och metoden verkar uppskattas av de barn som använd sig av den. Skillnaden mellan flickor och pojkars smärtskattning under lustgasbehandling indikerar på att vidare forskning kan behövas. / Abstract Background: Painful procedures in the care of children may cause fear and phobia later in life. Several methods exist to reduce children's perceived pain during painful procedures and one method is nitrous oxide. Nitrous oxide blocks receptors to reduce the pain experience. Aim: The purpose was to investigate children's self-assessed pain during painful procedures and compare ratings between age-groups (7-11 vs 12-18 years) and gender. Furthermore, the study explored wheatear children who had used nitrous oxide would like to use it again during another painful procedure. Method: A quantitative and comparative cohort design was used. Protocols from Gävle Hospital regarding children’s pain assessments during nitrous oxide treatments during procedures were reviewed. From the protocols, the children's pain estimations were extracted when nitrous oxide treatment was used during painful procedures. The pain estimation was described on an ordinal scale, ranging from 0 to 10. Independent t-tests were used to investigate differences between age-groups 7 to 11 year’s vs 12 to 18 years and between genders. Furthermore, data were collected (yes/no) to explore if the children had a desire to use nitrous oxide again if they were to undergo another painful procedure. Results: 149 protocols in each of the two age-groups was analyzed and no significant difference between children’s pain estimation during nitrous oxide treatment was found. In comparison of 152 protocols representing girls and 146 boys a significant difference between the genders was found regarding their pain estimation. Mean (standardeviation) for girls estimated pain were 2.3 (2.7) and for boys 1.6 (2.2). The result showed that 97 % of the children had a desire to use nitrous oxide again if they had to undergo another painful procedure. Conclusion: Nitrous oxide as a pain relief treatment shown to have a positive effect to reduce the pain experience during painful procedures and the method seems to be appreciated by the children who have used it. The difference between girls’ and boys’ pain estimation during nitrous oxide treatment indicates that further research is needed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-353534 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Andreassen Ekendahl, Gry, Timber, Olov |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds