Bakgrund: I sjuksköterskans yrkesprofession ingår palliativ vård som syftar till att ge patienter i livets slutskede bästa möjliga livskvalitet och symtomlindring. Alla patienter har varierande behov vilket gör att omvårdnaden behöver personcentreras. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemsjukvård. Metod: Studiens metod var en litteraturbaserad studie baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att etablera en god vårdrelation tidigt i palliativ vård ökade möjligheterna att ge en personcentrerad omvårdnad, där individens behov och önskemål togs i beaktskap. Däremot kunde detta bemötas med utmaningar som kunde grunda sig i olika etiska dilemman. Dessutom upplevdes yrket vara känslomässigt utmanande där sjuksköterskorna dagligen försökte balansera sin professionella roll, personliga känslor och etiska dilemman. Vidare upplevde sjuksköterskorna komplexitet av att patienternas hem omvandlades till deras nya arbetsmiljö samtidigt som en trygg och lugn miljö var avgörande vid vård i livets slutskede. Konklusion: Studiens resultat belyser vikten av kunskap och erfarenheter som en trygg grund inför arbetet med palliativ vård. Genom att sjuksköterskor besitter nödvändiga kunskaper kan detta överföras i omvårdnaden och göra patientens sista tid fridfull. Utökad kunskap om palliativ vård i grundutbildning är önskvärt samtidigt som verksamheterna behöver införa rutiner för reflektioner med kollegor, vilka tillsammans är av vikt för att bearbeta samt få mer erfarenhet. / Background: The nurse's profession includes palliative care, which aims to give patients at the end of life the best possible quality of life and symptom relief. All patients have varying needs, which means that care needs to be individually adapted. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of caring for palliative patients in home health care. Method: The study's method was a literature review based on eleven qualitative articles. Results: The nurses believed that establishing a good care relationship early in palliative care increased the possibilities of providing person-centred care, where the individual's needs and wishes were taken into account. However, this could be met with challenges that could be based on various ethical dilemmas. In addition, the profession was perceived to be emotionally challenging where the nurses daily tried to balance their professional role, personal feelings and deal with ethical dilemmas. Furthermore, the nurses experienced the complexity of the patients' homes being converted into their new work environment, while a safe and calm environment was crucial in end-of-life care. Conclusion: The study’s results clearly highlight the importance of knowledge and experience as a secure foundation for work in palliative care. Because the nurse possesses the necessary knowledge, this can be transferred in the care and make the patient calm. Expanded knowledge about palliative care in basic education is desirable at the same time as the operations need to introduce routines where reflections colleagues together are important to process and gain more experiences.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-23510 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ellström, Evelina, Sjökvist, Wilma |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds