Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning. / The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-16426 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Åsman, Sofia |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds