I både samhällsdebatten och i media har det uppmärksammats att den självrapporteradepsykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste åren. Enligt studiens tidigareforskning upplever många ungdomar att skolan är den största källan till stress. Många unga äroroliga över sina skolprestationer och sin framtid.Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka faktorer i skolan som upplevs varaen bidragande orsak till den ökade självrapporterade psykiska ohälsan bland dagens elever. Vivill även synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ettsalutogent perspektiv. Frågeställningarna fokuserar kring vilka faktorer de olika professionernainom elevhälsan upplever vara mest avgörande för elevers psykiska hälsa. Hur elevhälsanupplever och beskriver att samverkan mellan olika organisationer/aktörer fungerar när det gällerelevers psykiska ohälsa samt hur elevhälsan beskriver att de arbetar för att främja och stärkaelevers psykiska hälsa.För att tolka det empiriska materialet användes Antonovskys salutogena teori och Karaseksoch Theorells krav-kontroll-stödmodell som teoretisk utgångspunkt. Dessa teoretiska modellerär valda för att de förklarar förhållandet mellan vilka faktorer som främjar hälsa respektiveorsakar ohälsa. tillsammans utgör de en empirisk grund för en analys av hälsofrämjande arbeteinom skolan.I studien har en kvalitativ ansats valts där 2 lärare, 6 personer som arbetar inom elevhälsani grundskolan och 2 specialpedagoger som arbetar i ett centralt team intervjuats.Respondenterna representerar både kommunala-och friskolor och skolorna är placerade ivarierade socioekonomiska upptagningsområden. För att kunna följa upp intressanta trådar iintervjuerna och ställa följdfrågor valdes semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett riktmaterial.Studiens resultat visar att alla respondenter upplever att det skett en ökning av densjälvrapporterade psykiska ohälsan, vilket de menar kan bero på att det finns en stor okunskapbland unga kring vad psykisk ohälsa egentligen innebär. Därför är det av stor vikt att spridakunskap kring psykisk ohälsa både bland elever och övrig personal på skolan för att skapa en 4acceptans men även för att ta bort skammen och stigman kring ämnet. Vidare menarrespondenterna att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa ochatt kraven upplevs ha ökat både i skolan och i samhället i stort. Skolrelaterad ohälsa kan varaett resultat av obalans mellan skolrelaterade krav och individens resurser att hantera dem.Lärmiljön och goda relationer mellan elev-skolpersonal är två faktorer som respondenternalyfter fram som viktiga skyddsfaktorer men de kan även bli riskfaktorer när det inte fungerar.En lärmiljö som främjar de tre faktorerna begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, bidrartill god hälsa hos eleverna. I resultatet framkom även att samarbetet och samverkan både inomorganisationen och med externa aktörer är av största vikt för att skapa ett helhetsperspektiv förelevens hälsa, utveckling och lärande, där elevens bästa är i fokus. Resultatet visar att detproaktiva arbetet ser olika ut på de olika skolorna då de har olika problematik ochförutsättningar. De är dock eniga i att det proaktiva arbetet kring psykisk ohälsa inte bör varaett isolerat arbete utan att det konstant ska genomsyra hela verksamheten.Specialpedagogen är en viktig aktör i det proaktiva arbetet där man utgår från detsalutogena perspektivet, det vill säga det friska och det som fungerar. Det handlar om attbibehålla eller stärka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet genom att skapalärmiljöer och anpassningar som främjar elevernas hälsa, utveckling och lärande. Tillsammansmed övrig elevhälsa ska specialpedagogen identifiera, analysera och medverka i detförebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter för lärande och hälsa både påorganisations; grupp- och individnivå. Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsanhar ett viktigt uppdrag i att skapa en samsyn kring psykisk ohälsa inom organisationen för attge pedagogerna det stöd, förutsättningar och kunskaper de förväntas behöva för att bemöta deelever som lider av ohälsa samt för att tidigt upptäcka de elever som riskerar att utveckla psykiskohälsa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52026 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Wiveus, Åsa, Bengtsson, Helena |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2347 seconds