Syftet med detta arbete var att undersöka, analysera och synliggöra hur intervjuade pedagoger använder projekterande arbetssätt när de utmanar barns språkutveckling, samt hur de använder undervisningstillfällen och miljön för att utveckla språket hos flerspråkiga respektive enspråkiga barn. Studien har innefattat två förskoleområden med barn i 4 - 6 års ålder. Projekterande arbetssätt definieras som en målstyrd process som utgår utifrån barns intresse. Vår undersökning baseras på tre frågeställningar - hur pedagogerna förstår sin roll i det projekterande arbetssättet, hur pedagoger använder miljöutformning i barns språkutveckling och vilka metoder pedagoger använder för att utmana och främja barns språkutveckling. I vår undersökning har vi använt semistrukturerade intervjuer som vi har gjort på två olika förskoleområden. De båda förskoleområden påstår att de är inspirerade av Reggio Emilia pedagogik och att de arbetar med projekterande arbetssätt. Vi har lyft upp pedagogernas tankar, åsikter och ståndpunkter, vilket vi har analyserat med hjälp av fyra teoretiska begrepp, ur Reggio Emilia-pedagogik och utvecklingspedagogisk perspektiv.Vårt resultat visar att projekterande arbetssätt kräver en bred kunskap och olika färdigheter hos pedagogerna. Hur pedagoger bemöter barn i undervisning beror på deras barnsyn. Att bemöta barnen som kompetenta individer är en av de grundläggande tankarna inom Reggio Emilia-pedagogiken och det projekterande arbetssättet. Alla intervjuade pedagoger på båda förskoleområden skapar en tillåtande och tillgänglig miljön utifrån barns intresse och behov, där barns trygghet och språk lyfts upp. I det enspråkiga förskoleområdet har pedagogerna fokus på barns kommunikation, till skillnad från det flerspråkiga förskoleområde där vi lade märke till att pedagogerna har fokus på ordförråd. Alla pedagoger på båda förskoleområden lyfter upp multimodal metod, TAKK och högläsning som viktiga verktyg i att stödja och främja barnens språk. Pedagogerna använder bilder som stöd från två olika källor och använder sällan digitala verktyg. Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna på det flerspråkiga förskoleområde bemöter barnen som oerfarna för att de barn pratar lite, eller ingen svenska alls. I sin planering av undervisning och miljön utgår de från deras brister, snarare än att följa 4barnens nyfikenhet. Pedagogen utgår från hur barn ska lära sig och vad barn vill lära sig, som är en utvecklingspedagogisk tanke.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-44051 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Vujasic, Nikolina |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0122 seconds